Efter att Unionen varslat om strejk för en vecka sedan inledde Almega omedelbart en kartläggning av vilka som var medlemmar i facket hos medlemsföretagen. Fackmedlemskap är att betrakta som ”känslig uppgift”, enligt Personuppgiftslagens och enligt lagens 13:e paragraf är den förbjuden att avkräva och behandla förutom i särskilda undantagsfall. Att bryta mot bestämmelsen kan ge böter och fängelse i upp till två år om brottet är grovt.
– De har bett våra medlemmar att komma in med uppgifter om vilka anställda som är medlemmar i Unionen. Då har vi sagt till medlemmar och förtroendevalda att de inte ska det och inte behöver göra det, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen.
På flera av Almegas medlemsföretag, berörda av strejkvarslet, har cheferna delat ut formulär där personalen uppmanats kryssa i om de är medlemmar i facket och i så fall vilket.
– Huvudregeln är att det är förbjudet att efterforska. För att det ska vara tillåtet måste det finnas stöd i undantagen. En arbetsgivare ska inte slentrianmässigt samla in sådana uppgifter, säger Katarina Högquist, jurist på Datainspektionen.
För det finns ett undantag. Enligt personuppgiftslagens 19:e paragraf får uppgift om fackmedlemskap enbart efterfrågas och behandlas av en arbetsköpare för att denna ”skall kunna fullgöra sina skyldigheter eller utöva sina rättigheter inom arbetsrätten”.
Man kan vilja utsätta fackmedlemmarna för repressalier. Det är just därför facklig tillhörighet är skyddad.
Kurt Junesjö, arbetsrättsexpert
Enligt Kurt Junesjö, arbetsrättsexpert och tidigare förbundsjurist på LO/TCO Rättsskydd krävs det ett legitimt syfte.
– Om den anställde är med i ett fack ska företaget förhandla med facket, det vill säga fullgöra en skyldighet. Det är ett legitimt syfte. Men att i en konfliktsituation få reda på hur hårt en stridsåtgärd kommer att slå, det är inte ett legitimt syfte. Man kan vilja utsätta fackmedlemmarna för repressalier. Det är just därför facklig tillhörighet är skyddad, säger han.
Och det är just att ”bilda sig en uppfattning om vilka som kommer att strejka” som är Almegas syfte, enligt arbetsköparorganisationens chefsjurist Jonas Stenmo. Själv anser han inte heller att det är ”några konstigheter”. Det är till och med något som varit organisationens rutin i flera år.
Almega gjorde precis samma sak inför Sekos strejk på Citymail i avtalsrörelsen 2013, något som Arbetaren då uppmärksammade.
– Är det en större strejk måste arbetsgivaren göra den här typen av undersökningar för att veta vilka som kommer att vara borta. Jag vet inte varför det blivit en så stor sak, säger Jonas Stenmo.
Enligt Jonas Stenmo är det just det tidigare nämnda undantaget som ger arbetsköparna den rätten och han har en minst sagt vid tolkning av den. Enligt honom räcker det med att det finns ett anställningsförhållande och att ”arbetsgivaren behöver uppgifterna”.
– Det kommer av förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Rör det anställningsförhållandet så finns det en vid möjlighet att fråga om uppgifterna även om de är känsliga, säger han.
Det är ju inte bara att tuta och köra för en arbetsgivare, det ska följa av lag eller kollektivavtal.
Katarina Högquist, jurist på Datainspektionen
Katarina Högquist på Datainspektionen vill inte uttala sig med säkerhet om vem som gör den rätta tolkningen i det här fallet – var gränsen går har nämligen aldrig prövats av tillsynsmyndigheten eftersom ingen har anmält. Hon känner inte till ett enda fall, det är en fråga som bör prövas. Men vad hon kan säga är:
– Det är ju inte bara att tuta och köra för en arbetsgivare, det ska följa av lag eller kollektivavtal. Om någon facklig representant eller anställd skulle kontakta mig då skulle jag uppmana dem att börja med att fråga: ”vilken lag eller avtal ger er skyldighet eller rättighet att göra undantaget?”
Så Arbetaren ställer den frågan till Almegas chefsjurist Jonas Stenmo.
– Det följer av medbestämmandelagen att arbetsgivare ska bilda sig en uppfattning av omfattningen av ett varsel. Framgår det inte av varslet måste man fråga, säger han.
Arbetaren passar svaret tillbaka till Kurt Junesjö och får ett skratt till svar.
– Det var det sämsta svaret… den var dålig. Då är det ju inte den enskilde utan den fackliga organisationen man ska fråga. Om de inte svarar får man inte gå på den enskilde. Anser man att varslet är ofullständigt får man stämma facket. Nej, det var riktigt dåligt, säger han och skrattar fortfarande när han lägger på.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr
