Nästan var fjärde person, 22 procent, som arbetar på landets förskolor saknar helt utbildning för att arbeta med barn. I de privatdrivna förskolorna är det ännu högre andel outbildad personal, där saknar 37 procent barnskötar- eller förskollärarutbildning.
Det framkommer i en sammanställning av statistik som Skolverket har gjort.
Dessutom pekar siffrorna på att utbildningsnivån sjunkit de senaste åren. I snitt har 42 procent av personalen på förskolorna förskollärarexamen, vilket är en minskning med 1 procent jämfört med förra året.
– Det är allvarligt. Vi vet att en av de viktigaste kvalitetsfaktorerna i förskolan är personalens utbildning och kompetens, säger Magdalena Karlsson, undervisningsråd på Skolverket, till Arbetaren.
Vi får också signaler om att det sker en viss flykt bland personalen.
Magdalena Karlsson, undervisningsråd på Skolverket
Förskollärare är i dagsläget ett bristyrke, det utbildas helt enkelt inte tillräckligt många. Men det är inte hela problemet.
– Vi får också signaler om att det sker en viss flykt bland personalen. Många kanske arbetar i yrket några år men sedan inte tycker att de har förutsättningar att göra det arbete de är satta att göra och därför slutar. Bland annat handlar det om att barngrupperna är stora, säger Magdalena Karlsson.
Hon menar att ansvaret nu vilar tungt på huvudmän och förskolechefer att se till att göra förskolläraryrket mer attraktivt och skapa bra arbetsförhållanden så att personalen vill stanna kvar.
När det gäller storleken på barngrupperna tog Skolverket i februari i år fram nya riktmärken på hur stora de får vara. För barn 1-3 år är det nya riktmärket för barngruppers storlek 6-12 barn. För barn 4-5 år är riktmärket 9-15 barn.
Den stora skillnaden i utbildningsnivån bland dem som arbetar inom de kommunalt respektive de privat drivna förskolorna är också något som Skolverket ser allvarligt på.
– Det är klart att det är bekymmersamt att det är en så pass stor skillnad. Det kan bero på att de fristående förskolorna ofta är mindre enheter med färre förskollärare, och vi vet att förskollärare lockar till sig andra förskollärare. Många av dem kanske helt enkelt upplever det som säkrare att jobba i offentlig än i privat regi, säger Magdalena Karlsson.
Det är just diskrepansen mellan kraven och möjligheten att verkställa dem som gör att folk mår ganska dåligt och blir stressade.
Maria Sand, förskollärare
Maria Sand har arbetat som förskollärare i Stockholmsområdet i tio år. Hon känner väl igen det som Skolverket pekar på i sin sammanställning. Både vad gäller de stora barngrupperna och att personalen dukar under av stress och därför väljer bort yrket.
– Det är svårt att rekrytera förskollärare och jag gissar att det beror på flera saker. Dels har kraven i läroplanen ökat. Det är väldigt bra, men många fler saker vi ska hinna göra nu. Och det är just diskrepansen mellan kraven och möjligheten att verkställa dem som gör att folk mår ganska dåligt och blir stressade, säger hon.
Att förskolläraryrket är något som vem som helst klarar av vänder hon sig emot.
– Det är klart att det finns väldigt många bra, outbildade personer som arbetar inom förskolan. Men vi har ett uppdrag att fullfölja, det går inte bara att gissa sig till hur man ska göra. Vi behöver ha läroplanen i ryggen och känna till barnkonventionen, säger hon.
Hon pekar också på en annan intressant sak.
– Förskolläraryrket är ett traditionellt kvinnoyrke. Vi har en generation av kvinnor som arbetat inom förskolan och haft yrket som ett kall, men som nu går i pension. Det handlar om kvinnor som utfört väldigt mycket oavlönat arbete för verksamheten på raster och genom att försumma sin fritid – de har stickat och bakat och sytt på lediga stunder. Den kategorin försvinner nu, med sin tinnitus och sina ryggskador.
Maria Sand försöker ändå se positivt på framtiden inom yrket och tycker att de nya riktmärken som Skolverket tagit fram för barngruppernas storlekar är bra och tror att de kan få effekt. Inte minst handlar det om att se till att barns rätt tillgodoses – att man kan skapa en miljö för dem där de får möjlighet att utvecklas i språk och lärande, påpekar hon.
– Mindre barngrupper är viktigt för både barnens inlärning och för personalens hälsa.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr