Byggnads gick hårt in i årets avtalsrörelse med en kravlista på 31 punkter. Bland dem 3,2 procents löneökning, utökat huvudentreprenörsavtal, låglönesatsning och satsning på lärlingar, nyanlända samt ökad jämställdhet. Men möttes av hårdnackat motstånd från arbetsköparna.
När nu dammet lagt sig efter en veckas strejk och ett 13-månadersavtalet undertecknats kan tre av kraven bockas av med viss kompromiss. Men arbetsköparnas angrepp på ackordsystemet föll platt.
– Jag är jättestolt och glad. Byggnadsarbetarna ska sträcka upp sig och känna stolthet över att stängt igen dörren för attacken på löner och lönesystem. Nu är den dörren reglad ordentligt, säger Johan Lindholm, Byggnads ordförande.
Men hur blev det då med alla kraven? I avtalet listas sex punkter där överenskommelser gjorts. Byggnads krävde tydliga insatser för att öka mångfalden inom branschen. Det innebar en satsning på att motarbeta negativa attityder och locka fler kvinnor till yrket, något som arbetsköparna skulle finansiera.
Finansieringen uteblev, i stället ska parterna ”arbeta aktivt” genom den gemensamma yrkesnämnden. Att verka för fler lärlingar och att nyanlända ska kunna beredas jobb, båda frågorna ska hanteras i arbetsgrupper, men ingen överenskommelse utöver detta gjordes i avtalet.
Tidigare avtalsperioder har visat att arbetsgrupper inte tas på allvar, men den här gången tror Johan Lindholm på dem.
– Ingen vill framstå som dålig i de här frågorna. Både vi och arbetsgivaren har ett intresse av deras lösning och ett tryck på oss. Vi kommer att göra vår del, säger han.
Avtalet ger byggnadsarbetarna två, av tre krävda, timmar per år i arbetstidsförkortning. Något utökad huvudentreprenörsavtal blev det inte. Däremot anser Johan Lindholm att Byggnads finurliga kontring på ett av motparten Sveriges Byggindustriers förslag kommer att kunna verka positivt för att komma tillrätta med svårigheten att upprätthålla goda villkor i botten av underentreprenörskedjan.
Arbetsköparna ställde krav på att kunna göra upp direkt med lokala fackliga förtroendemän, i stället blev det Byggnads som nu kan ge fullmakt till medlemmar att agera i förbundets namn. Skulle de hotas att bli överkörda, kan fullmakten dras tillbaka.
– Med hjälp av det här verktyget kan vi jobba direkt med mindre företag där det inte finns någon organisation på plats. Det kan handla om att förhandla lön, men också att vi kan bli många fler som vilka företag som är där och vilka åtaganden. Den är otroligt stark och vi äger frågan fullt ut själva, säger Johan Lindholm.
Det viktiga är låglönesatsningen. För dem blir det nu en höjning på över 3 procent. Det var det vi var ute efter.
Johan Lindholm, Byggnads ordförande
Men så var det den springande lönefrågan. Byggnads ställde krav på en generell lönehöjning på 3,2 procent, tillsammans med de andra 6F-facken skulle de sätta ett eget ”märke”. Slutsiffran blev 2,2 procent, en hel procentenhet lägre och i linje med industrins märke.
Däremot kommer de lägst betalda gruppen inom avtalsområdet, byggstädarna, få sina löner höjda med minst 610 kronor i månaden.
– Det viktiga är låglönesatsningen. För dem blir det nu en höjning på över 3 procent. Det var det vi var ute efter. När rekommendationen kom från LO och svenskt Näringsliv att följa de här två märkena, då visste vi att vi varit med och drivit upp nivån.
Samtidigt påpekar han att det bara är tio månader tills det är dags för nya avtalsförhandlingar. Då kommer förbundet att återuppta de frågor som fick släppas.
Varslet ni lagt var ju i flera steg, men avtalet tecknades redan efter det första. Finns det inte en risk att medlemmarna känner en uppgivenhet inför att det inte blev fler uppfyllda krav trots strejk?
– Jag uppfattar det som att stridsviljan är fortsatt stark och att det finns en vilja att förbättra villkoren. Det är alltid en förhandlingsfråga och vi får se var vi landar nästa år.
För arbetsköparna blev avtalet än mer tomt på framgång. De tvingades lämna ursprungskravet på under en procent i löneökning och ackordsystemet blev kvar. Deras hopp om att kunna förhandla mer lokalt hamnade i en kompromiss, men med återkallbart mandat.
Den tydligaste segern är det förslag på introduktionsanställning som medlarna skickade med till arbetsgruppen. Det är dock inte bindande. Men Ola Månsson, vd för Sveriges Byggindustrier, är nöjd ändå.
– Det är bra att Byggnads ledning nu tagit sitt ansvar och att vi har en ny överenskommelse. Vi har i årets avtalsrörelse fått igenom att löneökningen inte blir högre än den för industrin. Vi har även enats om ett 13 månaders avtal så att den konkurrensutsatta industrin i lugn och ro hinner sätta märket 2017, säger han i ett pressmeddelande.
Men han delar inte Byggnadsordförandens tolkning att dörren till ett slopat ackordsystem är reglad. Till tidningen Arbetet säger Ola Månsson att kravet kommer igen.
– Företagen ska själva kunna bestämma vilken löneform de ska ha. Som det är nu är tvånget till ackord kvar i avtalet. Byggnads kan gå in och styra företagens lönebildning. Det är det enda vi vill ha bort. Vi vill att våra företag styr lönebildningen.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr