Årets avtalsrörelse mellan facken och arbetsköparorganisationerna har nått punkten där flera konfliktvarsel lagts. Ett par strejker har brutit ut, en redan avslutats, en just stoppats av Arbetsdomstolen.
Som vi skrivit om i Arbetaren under våren har avtalsrörelsen i år präglats av hårda bud från arbetsköparsidan: sifferlösa avtal, fler undantag från lagen om anställningsskydd och frysta lägstalöner är några av de krav som förts fram. Vissa av kraven har fackförbunden kunnat tillbakavisa.
Plötsligt är det som om hundra år av arbetsmarknadskonflikter suddats ut ur arbetsköparnas föreställningsvärld.
Men en företeelse som också blivit tydlig i arbetsköparorganisationernas retorik ju närmare stridsåtgärder facken kommit är vad som framstår som en total förnekelse av varje kännedom om det fackliga 1900-talet. Plötsligt är det som om hundra år av arbetsmarknadskonflikter suddats ut ur arbetsköparnas föreställningsvärld.
När Sjöbefälsföreningen gick ut i strejk den 13 april svarade arbetsköparna med att plocka in ersättningsfartyg från kontrakterade egenföretagare. Strejkbryteri, helt enkelt. I likhet med hur fackföreningar reagerat på sådana åtgärder under drygt hundra års tid väckte även denna handling fackets upprördhet. Men Almega Tjänsteföretagens förbundsdirektör Stefan Koskinen svarade med att inte bara försvara agerandet – han gjorde även gällande att strejkbryteri är en form av fiktiv företeelse:
”Det är ett hittapåbegrepp. Så fort företag gör något för att begränsa skadeverkningarna blir vi anklagade för strejkbryteri”, sade Koskinen till tidningen Arbetet.
Dagen innan sjöbefälen gick ut i strejk hade flera olika lokala samorganisationer inom SAC Syndikalisterna lagt sympativarsel med de fackförbund som i avtalsrörelsen varslat om konflikt. Även här tog arbetsköparorganisationerna tillfället i akt att uttrycka sin bestörtning.
”Det andra sympativarslet från Syndikalisterna som stöd för Unionen & Ingenjörerna. Trevligt sällskap att dra till sig”, skrev David Wästberg på Almega på Twitter. ”Syndikalisternas hot om sympatistrejker visar hur oansvarigt det var av Målarförbundet att dra igång en konflikt inom målerisektorn. Att Syndikalisterna skulle utnyttja situationen till att flytta fram sina positioner som en alternativ arbetstagarorganisation som inte har med frågorna att göra är beklagligt”, sade Björn Hellman, vd för Måleriföretagen, i ett pressmeddelande.
Att framställa sympativarsel, ett av fackföreningsrörelsens grundverktyg i den fackliga solidariteten, som ett simpelt taktikutspel från en organisation som ”inte har med frågorna att göra”, är anmärkningsvärt.
Att ett fackligt varsel inte primärt väcker arbetsköparnas glädje är inte ägnat att förvåna – inte heller att vissa av deras företrädare vill slå tillbaka verbalt. Men att framställa sympativarsel, ett av fackföreningsrörelsens grundverktyg i den fackliga solidariteten, som ett simpelt taktikutspel från en organisation som ”inte har med frågorna att göra”, och hoppas vinna gehör för en sådan verklighetsbeskrivning, är anmärkningsvärt.
Om arbetsköparorganisationernas representanter är ärliga i sina framställningar tyder det på en så svårartad okunnighet om arbetsmarknadens villkor att det framstår som en arbetsmarknadspolitisk nödåtgärd att de kunnat hamna på de tjänster som de i dag besitter.
Men troligen är det i stället så att de mycket väl känner till historien – men att de hoppas kunna skapa ett narrativ där den fackliga stridsviljan, och dennas legitimitet, suddas ut ur historieböckerna. Därmed vänder de sig direkt till en ny generation, med ringa erfarenhet av facklig strid.
I ljuset av det blir det ännu viktigare att hålla den fackliga stridsviljan vid liv.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr