Regnet vräker ned på de samlade taxibilarna på Älvsjömässans parkering utanför Stockholm. Förarna trotsar regnet eller hukar under uppfällda bakluckor, en av dem är Metin Göze. Tillsammans med 34 förare från Taxi 020 och Taxi Kurir är han här för att protestera mot de låga ersättningarna som landstingets nya färdtjänstavtal ger.
– Det här funkar inte. Vi har räkningar att betala och barn att försörja, säger han och ryser till i det sexgradiga stockholmsrusket.
Förarna, som i praktiken är tvungna att ta en andel färdtjänstuppdrag, har svårt att få pengarna att räcka, trots att de flesta jobbar upp till fjortontimmarspass, sex dagar i veckan. Det här är första gången Metin Göze är med, de tidigare protesterna kunde han inte gå på.
Han ser sig om i gråvädret. Förra protesten samlade 100 stycken. I dag har även 9 förare från färdtjänstföretaget Samtrans anslutit, men taxiförarna är i dag färre.
Vi är för få, men vi måste fortsätta. Vi måste bli fler.
Metin Göze, taxiförare
– Vi är för få, men vi måste fortsätta. Vi måste bli fler. Jag hoppas att våra protester får politikerna att bryta avtalet, säger han.
Flera av de förare jag pratar med berättar att det förekommit påtryckningar från åkerichefer och taxibolag att inte delta i protesten.
– Förare har fått sms från åkaren att inte vara med i dag. Om de ändå skulle vara med fick de inte ta med bilen och han skulle dra 500 kronor från deras lön, säger föraren Naif Sarhan.
Ibrahim Abdel-Aziz, som kör på f-skattsedel för Taxi Kurir, berättar att många är rädda för att förlora den lilla inkomst de har. Han säger att taxibolagens chefer betraktar alla förare som omedelbart utbytbara. Egentligen har förarna rätt att tacka nej till färdtjänstkörningarna, men följderna kan bli svåra.
– Min kollega gick upp till chefen och sade att han inte ville ta fler färdtjänstkörningar. Då hämtade han en korg full av isärklippta förarlegitimationer. ”Ser du de här?”, sade han. Det som svider värst i den här konlikten är deras attityd. De betraktar folk som slavar, som myror man bara kan mosa.
På plats på parkeringen är Transports ombudsman som bjuder på blöta bullar och kaffe, men också flera vänsterpartipolitiker, däribland partiledaren Jonas Sjöstedt. De får motta både desperata vädjanden och förebråelser om att inget händer år efter år, medan ersättningarna på fyra år sjunkit med 60 procent.
– Vi har ju krävt att antingen kollektivavtal eller avtalsliknande villkor ska gälla vid upphandlingen, men det har man ju röstat ned. Den enda utvägen jag ser är att riva upp avtalet, säger Pia Ortiz Venegas, V, som sitter i Färdtjänstberedningen, som arbetar med underlagen för färdtjänsten till Stockholms läns landstings trafiknämnd.
Kan förarna som är här förlita sig på att politiken kan hjälpa dem?
– Tyvärr kan de nog inte det, eftersom politiken har en annan majoritet. Det blir nog svårt att få en majoritet med sig för att bryta avtalet. Men det är det vi kämpar för, säger hon.
Men hon säger samtidigt att det företag som med genom upphandling vann 100 procent av färdtjänstavtalet, Cabonline, egentligen inte är en transportör. I stället är de en taxiväxel som anlitar både egenföretagare med f-skattsedel och såväl små som lite större åkerier.
Kan krav på kollektivavtal verkligen lösa situationen för de f-skattare som ansluter sig till växeln?
– Det är ju problematiskt. Det finns ju en anledning att fundera på om man inte ska ställa krav på att man faktiskt ska ha anställda som utför tjänsten. Det är ju egentligen ganska orimligt att vi i landstinget handlar upp en taxiväxel, men inte ett företag som utför tjänsten vi är ute efter nämligen själva transporten. Det är absurt egenligen, säger hon.
De 35 bilarna rullar ut på Essingeleden och tar upp en hel fil under öronbedövande tutande. De fortsätter genom stan på väg till Mynttorget. Regnet har inte gett sig än, inte heller Ibrahim Abdel-Aziz.
Folk inser inte i taxibranschen vilken makt vi på golvet, ja, i bilarna, egentligen har.
Ibrahim Abdel-Aziz, taxiförare
– Vi jobbar fortfarande med att sprida kunskap. Folk inser inte i taxibranschen vilken makt vi på golvet, ja, i bilarna, egentligen har. En bil skulle kunna kosta företagen upp till 7 000 kronor per dag i böter från landstinget. Ställer sig 500 bilar skulle bolagen gå i konkurs. Protester har fått regimer att falla, varför skulle det inte kunna få politiker att riva upp ett avtal?
Trots att Arbetaren har varit i kontakt med Claes Löfvenberg vid de tidigare protesterna och låtit honom svara på förarnas krav, blir han förvånad över att det förekommer protester när vi ringer honom.
– Blir det protester? Det visste jag inte. Vad ska de protestera mot? säger han.
Samma sak som förra gången vi pratades vid. De kräver kollektivavtal bland annat.
– Vi har massvis med företag som har kollektivavtal. Vi har 570 anslutna åkerier, 400 av dem är egenföretagare utan anställda. Men merparten av de resterande har ju avtal. Vi har massa kollektivavtal, säger han.
