Vi lever i de alternativa nyhetsförmedlingarnas tid. Tillgång till en uppsjö elektroniska medier i kombination med de sociala nätverkstjänsternas halvslutna karaktär har gjort att vi i högre grad än tidigare i masskommunikationens historia kan styra vilka nyheter som ska nå oss.
Naturligtvis ska man inte, i storögdheten över det speciella med vår tid, sticka under stol med att traditionella medier på många sätt ännu har en dominerande ställning. Men det har, i tidens anda, blivit något av en folksport att för varandra poängtera hur missvisande man vet med sig att dessa medier är i sin rapportering. Och då inte primärt i betydelsen selektiva i sitt nyhetsurval – vilket alla medier med nödvändighet är – utan just dolskt bedrägliga.
Från tidigare i våras minns vi också makarna Adelsohns offentliggjorda misstankar om att svenska medier medvetet förtiger fakta om invandringen.
Under den skandal som under de senaste veckorna skakat Miljöpartiet har på sina håll på fullaste allvar torgförts misstankar om att medierna aktivt skulle gynna partiet, och sopa för dem misshagliga uppgifter under mattan – trots att rapporteringen efterhand kom att uppvisa exakt samma drevmönster som är brukligt vid den här typen av affärer.
Från tidigare i våras minns vi också makarna Adelsohns offentliggjorda misstankar om att svenska medier medvetet förtiger fakta om invandringen.
Och därutöver har vi hela undervegetationen av Avpixlatsanningar, chemtrailsrapporter och kolloidalt silver. Alla som vet med sig att världen som den beskrivs och ter sig är ett sken och ett påhitt.
I en radarartikel publicerad i Arbetaren i maj förra året skrev Daniel Wiklander om den ryska regimens propagandastrategier, och hur dess taktik på medieområdet i lika hög grad handlar om att skapa misstro och förvirring mot alla medier som om att föra ut vad regimen i Ryssland vill att omvärlden ska betrakta som sanning. ”Det spelar ingen roll om det finns fem–sex olika konkurrerande versioner i omlopp, så länge det bidrar till att människor ser den ryska propagandan som åtminstone lika sann som de andra – eller börjar misstro även andra medier”, sammanfattade Wiklander.
Mönstret går tyvärr igen även bland svenska nyhetskonsumenter. Tendensen att vilja smickra sig med att ha ”genomskådat bluffen” och underkänna varje iakttagelse av verkligheten är numera så pass stark att det börjar framstå som revolutionärt att tro sina egna ögon.
Maktförhållanden, inkomstskillnader, exploatering – det mesta går att följa i en vanlig dagstidning.
För egentligen är ju det mest slående hur mycket av världens missförhållanden och orättvisor som faktiskt ligger i öppen dager, och som ingen ens gör någon ansats att skyla över. Maktförhållanden, inkomstskillnader, exploatering – det mesta går att följa i en vanlig dagstidning, oavsett dess politiska färg, och beskrivningarna verifieras med lätthet av att vistas en vanlig dag ute i samhället. Understundom dimper det ned ett avslöjande, som att rika människor i stor skala undanhåller pengar från skatt, men inte heller sådant avviker i sak från tidigare observationer av världen.
”Lita inte på någon, inte ens på oss” var ett slagord från serbiska Radio B92 under 1990-talet som av vissa en gång i tiden uppfattades som progressivt.
En i dagens klimat progressiv uppmaning vore: Lita på någon, och gör någonting vettigt av information. Fly inte in i konspirationsföreställningarnas låtsasvärld.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr