Enligt en studie gjord vid Massachusetts Institute of Technology, MIT, kan delar av området runt Persiska viken ”under detta århundrade” komma att drabbas av ”dödlig hetta på grund av klimatförändringar”. I rapporten visar forskarna vad som kan komma att ske om utsläppen av växthusgaser fortsätter – men också att minskade utsläpp skulle kunna hejda utvecklingen av dessa ”dödliga extremtemperaturer”.
Studien presenterades i tidskriften Nature Climate Change inför klimatmötet i Paris och har författats av Elfatih Eltahir, miljöprofessor vid MIT, i samarbete med Jeremy Pal Loyola vid Marymountuniversitetet.
Enligt forskarna leder förhållandena runt Persiska viken, med grunda vatten och starkt solljus, till att regionen riskerar att bli en ”regional krishärd” där klimatförändringarna i framtiden kan komma att kraftigt minska möjligheterna för människor att bo där.
Enligt rapporten kan flera stora städer i regionen komma att i perioder bli så heta att det inte längre blir möjligt för människor att överleva där, inte ens i skuggan eller på platser med god ventilation.
Forskarna skriver att de kommit fram till en brytpunkt för hur mycket värme en människa klarar av utan konstgjord nedkylning, genom att väga samman temperaturer med graden av luftfuktighet. Brytpunkten för sex timmar utan skydd ligger enligt forskarna på 35 grader Celsius.
Om högre temperaturer än så uppmätts under längre tid riskerar människor sin hälsa och även sina liv, enligt Elfatih Eltahir. Samtidigt visar den modell som forskarna använt sig av att dessa förhållanden kommer att uppstå vid flera tillfällen under de sista 30 åren av detta århundrade – om inte klimatförändringarna hejdas.
Även FN:s klimatpanel har slagit fast att klimatet kommer att bli hetare och torrare i Mellanöstern och i Nordafrika. Högre temperaturer och minskad nederbörd kommer dessutom att öka antalet torkor.
Det är en utveckling som redan börjat märkas av i delar av Nordafrika, skriver Världsbanken i en rapport om regionen. I samma rapport slår Världsbanken fast att ytterligare upp emot 100 miljoner människor i Mellanöstern och Nordafrika kommer att vara drabbade av brist på vatten år 2025.
Rapportförfattarna skriver att en temperaturökning på mellan 1 och 3 grader kan leda till att mellan 6 och 25 miljoner människor i stadsmiljöer i Nordafrika drabbas av höjda kustnivåer. Framtida värmeböljor kan dessutom få ”effekter på folkhälsan och allmänt leda till mer besvärliga levnadsvillkor”.
I samma rapport skriver Världsbanken att regionen redan nu är en av världens torraste med bristande vattenresurser, samtidigt som en stor andel av befolkningen bor längs kuster som riskerar att bli översvämmade.
”När det gäller Alexandria i Egypten skulle en höjning på 0,5 meter leda till att fler än två miljoner människor förlorar sina hem.”
Elfatih Eltahir och Jeremy Pal Loyola i sin rapport
Enligt flera modeller förutspås havsnivåerna att stiga med mellan 0,1 och 0,3 meter fram till år 2050, och med upp till 0,9 meter till år 2100. Världsbanken anser att effekterna kommer att bli mer kännbara i Mellanöstern och i Nordafrika. I synnerhet gäller det lågt liggande kustområden i Tunisien, Qatar, Libyen, Förenade arabemiraten, Kuwait och Egypten.
Världsbanken varnar också för att många av regionens stora städer, som fungerar som nav för ländernas ekonomier, kan komma att ställas inför svåra utmaningar. I rapporten pekas 43 kuststäder i regionen ut som särskilt sårbara. ”När det gäller Alexandria i Egypten skulle en höjning på 0,5 meter leda till att fler än två miljoner människor förlorar sina hem”, varnar rapportförfattarna.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr