Boverket skickar varje år ut en enkät till landets kommuner med frågor om bostadsmarknaden på orten. Förra året uppgav 183 av landets 290 kommuner att de har bostadsbrist. I år är siffran 240. Hela 272 kommuner uppger att de har svårt att erbjuda boende till nyanlända och endast två av kommunerna svarar att de har överskott på boende för nyanlända.
I fjol påbörjades enligt Statistiska centralbyrån, SCB, 48 600 bostäder, inklusive ombyggnader. Enligt Boverkets prognos påbörjas cirka 57 000 bostäder i år och prognosen för 2017 är cirka 61 500 bostäder. Byggtakten är den högsta sedan början av 1990-talet. Ändå har bostadsbristen ökat med närmare 30 procent det senaste året.
Enligt vår prognos behöver cirka 700 000 bostäder byggas tills 2025.
Hans-Åke Palmgren, analytiker, Boverket
– Enligt vår prognos behöver cirka 700 000 bostäder byggas tills 2025, då den nuvarande befolkningsökningen förväntas avta, säger Boverkets analytiker Hans-Åke Palmgren till Arbetaren.
Han tycker att kommunerna är på god väg och att det finns en tendens till ökat byggande i framtiden.
Dock märks en osäkerhet från byggherrar kring kommunernas kapacitet när det gäller planering och bygglov, som riskerar att bli en flaskhals för fler bostäder.
– Frågan är hur mycket kommunerna och byggsektorn har kapacitet till. Även skola och infrastruktur behöver utökas, och det finns ett tak för var man klarar av.
En starkare konjunktur, ökad konsumtionsvilja och mycket låga räntor lägger grunden för det ökade bostadsbyggandet, enligt Boverkets analys. Men Hans-Åke Palmgren ser farhågor.
– Risken finns att skatterna höjs och hushållens ekonomiska kapacitet minskar. Då höjs även räntorna och byggandet avtar.
Rapporterna ser likadana ut varje år och har gjort så de senaste 15 åren.
Irma Ortega, verksamhetschef, Jagvillhabostad.nu
Irma Ortega är verksamhetschef på föreningen Jagvillhabostad.nu. Hon säger att hon inte ser något nytt i Boverkets rapport.
– Rapporterna ser likadana ut varje år och har gjort så de senaste 15 åren. Skillnaden nu är att det byggs mer, även om det fortfarande byggs för få bostäder enligt prognosen, mycket på grund av nyanlända personer. Vi på Jagvillhabostad.nu har märkt att bostadsbristen sträcker sig allt längre upp i åldrarna.
Att det råder konkret bostadsbrist är ett av problemen, ett annat är den dåliga information som finns om aktivt bostadssökande i kommunerna, säger Irma Ortega.
– Det är ett demokratiproblem att det ligger på individen att aktivt söka efter information om hur man kan skaffa eget boende, vilket är särskilt svårt för nyanlända i landet. Kommunerna slussar ofta vidare folk, ibland till och med till oss, trots att vi inte jobbar med individuell handledning.
En bostadsförmedling i varje kommun och ordentliga reformer är vad som krävs för att råda bot på den ökande bostadsbristen, tror Irma Ortega.
– Det är kommunernas lagliga skyldighet att förse medborgarna med bostad. De nuvarande bostadspolitiska samtalen leder ingenvart, stat och kommun måste gemensamt kraftsatsa.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr