Den brasilianska senaten röstade i torsdags med en överväldigande majoritet, 55 mot 22, för att landets president Dilma Rousseff ska ställas inför riksrätt. I underhuset röstade 71,5 procent för att hon skulle ställas inför riksrätt.
Dilma Rousseff tillträdde som president i januari 2011 och tvingas nu lämna ifrån sig makten till vicepresident Michel Temer tills rättsprocessen är över. Processen kan ta upp till 180 dagar.
Om slutligen två tredjedelar av senaten finner Rousseff skyldig kommer hon avsättas och Michel Temer kommer att inneha presidentposten fram till 1 januari 2019. Själv uppger hon att hon kommer att kämpa till det yttersta. Hon kallar sig själv offer för “en kuppartad process”.
Analytiker menar att det är högst osannolikt att Dilma Rousseff från Arbetarpartiet PT kommer att återkomma till makten efter de stora nederlagen. Det mest troliga är att historien upprepar sig, som i fallet med Fernando Collor de Mello. Han valdes till president i Brasilien 1989 och ställdes inför riksrätt 1992. Det finns dock skillnader mellan de båda fallen.
Dilma Rousseff står inte anklagad för korruption utan för att ha dolt underskott i statsbudgeten. Hon har fortfarande ett starkt stöd av en betydande minoritet bestående av vänsterpartier och sociala rörelser som kan mobilisera kraftfulla protester.
Men det finns också likheter mellan de två fallen. Både Fernando Collor de Mello och Dilma Rousseff är ekonomer som förlorat sitt politiska stöd anklagade för vårdslös hantering av statens finanser.
När Fernando Collor de Mello kom till makten under hyperinflationen spärrade han människors bankkonton och tillät bara små uttag för hushållsutgifter. År 1990 föll bruttonationalprodukten med 4,3 procent samtidigt som arbetslösheten sköt i höjden och företag gick under.
Den populära presidenten som var Brasiliens yngsta, endast 40 år när han tillträdde, förlorade snabbt sitt stöd. När en korruptionsskandal briserade två år senare inleddes en process för att ställa presidenten inför riksrätt.
I Dilma Rousseffs fall handlar det om en mer långsam ekonomisk tillbakagång. Först i slutet av hennes första mandatperiod hamnade landet i en djup lågkonjunktur där bruttonationalprodukten föll med 3,8 procent under förra året. En nedgång som även har fortsatt under 2016.
Konsumtionsstöd, skattesänkningar och tak för bränslepriser och elektricitet är några av de åtgärder som lett till en katastrofal situation. En situation som förvärrats av den stora korruptionshärvan kring det statliga oljebolaget Petrobras i vilken hundratals näringslivstoppar och politiker varit inblandade, däribland den tidigare presidenten Lula da Silva och andra ledare inom Arbetarpartiet.
Även om Rousseff inte anklagats personligen för inblandning i korruptionen har skandalen skadat förtroendet för regeringen. Hon anklagas dock för att ha fuskat med statsbudgeten genom att låta statliga banker ge lån för att täcka upp hål för att få statsfinanserna att se bättre ut än de var. Justitiekansler José Eduardo Cardozo som företräder henne menar att det inte handlar om några olagliga lån.
Att vicepresidenten nu tar över betyder att makten koncentreras till partiet PMDB, vilket flest borgmästare, delstatsguvernörer och senatens ordförande tillhör.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
