Vattenmyndigheten BWDB har gett en kinesisk firma i uppdrag att förstärka de gamla skyddsvallarna i flera av Bangladeshs kustdistrikt. Vid kustregionen mot Bengaliska viken finns ett stort antal floder vars vattennivåer långt in i landet påverkas av tidsvattnet på grund av det flacka landskapet.
Vi kommer att reparera alla 139 skyddsvallar på grund av de förändringar som klimatet förväntas ge upphov till fram till år 2050.
Anisul Islam Mahmud, vattenminister, Bangladesh
Och effekterna av detta har ökat på senare år, på grund av klimatförändringarna.
– Vi kommer att reparera alla 139 skyddsvallar på grund av de förändringar som klimatet förväntas ge upphov till fram till år 2050. Detta för att skydda kustbefolkningarna från klimatrelaterade katastrofer som cykloner och stormvågor, säger vattenminister Anisul Islam Mahmud.
Enligt honom har man nu i en första fas inlett arbetet med att återuppbygga 17 skyddsvallar, sedan ska arbetet gå vidare gradvis. De närmare 20 mil långa fördämningarna som ingår i den första delen av arbetet ska höjas med mellan en och två meter.
Bangladesh byggde på 1960-talet ett stort antal skyddsvallar längs landets kust till skydd mot havsvatten. Fördämningarna syftade då i första hand till att skydda jordbruksmarker från höga vattenflöden och försaltning.
Nu hotas dessa gamla fördämningar i stället av återkommande stormar och cykloner. I samband med de båda stora cyklonerna Sidr 2007 och Aila 2009 förstördes många fördämningar – vilket ökat hotet mot många människor som bor i närheten av landets kuster.
Om en liknande cyklon skulle slå till igen råder det ingen tvekan om att de gamla fördämningarna skulle ge vika och att kustmarker skulle läggas under vatten.
Lipi Akhter i distriktet Satkhira
Lipi Akhter i distriktet Satkhira drabbades hårt av Aila, en cyklon som kostade närmare 200 människor livet i Bangladesh.
– Aila förstörde de flesta av våra sötvattenresurser, vilket försvårade våra liv ytterligare. Om en liknande cyklon skulle slå till igen råder det ingen tvekan om att de gamla fördämningarna skulle ge vika och att kustmarker skulle läggas under vatten, säger Lipi Akhter.
Professor Ainun Nishat är expert på vattenfrågor vid universitetet Brac i Bangladesh och understryker att de extrema väderfenomenen blivit betydligt vanligare än de var förr. Detta gör att de gamla fördämningarna blivit allt mer sårbara, samtidigt som havsnivåerna dessutom börjat stiga.
De gamla skyddsvallarna klarar enligt honom inte att stå emot de kraftigare stormar och cykloner som uppstår i dag, och han menar att landet inte har något val, utan måste bygga nya skyddsvallar för att skydda landets kustregioner.
Atiq Rahman, ordförande för tankesmedjan Bangladesh Centre for Advanced Studies, säger att förstärkningen av skyddsvallarna längs landets kuster kommer att bli en mycket stor utmaning för landet i dess arbete för att förebygga de faror som klimatförändringarna för med sig.
Fram till år 2100 kan havsnivåerna runt Bangladesh komma att stiga med mellan 26 och upp till 98 centimeter, beroende på de framtida globala utsläppsnivåerna. FN:s klimatpanel IPCC har slagit fast att detta utgör ett stort hot mot enorma områden av landets åkermarker.
Enligt en tidigare studie gjord av den lokala organisationen Unnyan Onneshan skulle en havsnivåökning på en meter innebära att drygt 17 procent av landmassan skulle gå förlorad, samtidigt som 31,5 miljoner människor skulle tvingas bort från sina hem.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr