På olika platser i världen mördas, våldtas och kidnappas medlemmar av ursprungsbefolkningar i samband med att deras marker blivit intressanta för bolag som bedriver skogsavverkning, gruvdrift eller byggprojekt. Enligt organisationen Global Witness tillhörde 47 av de 116 miljöaktivister som mördades under 2014 någon av världens ursprungsbefolkningar.
I mars i år sköts den kände urfolksledaren Berta Cáceres till döds i Honduras.
Mordet hänger samman med hennes protester mot förstörelsen av hennes folks territorium.
Victoria Tauli-Corpuz, FN:s särskilda rapportör om urfolks rättigheter
– Mordet hänger samman med hennes protester mot förstörelsen av hennes folks territorium, säger Victoria Tauli-Corpuz, FN:s särskilda rapportör om urfolks rättigheter.
Berta Cáceres var väl medveten om att hon svävade i livsfara. Som ledare för lencafolket vid floden Rio Blanco i Honduras blev hon vid flera tillfällen hotad och trakasserad på grund av kampen mot ett dammbygge.
Berta Cáceres fick internationellt erkännande för sitt arbete och bland annat tilldelades hon det prestigefyllda miljöpriset Goldman Prize, som även brukar kallas för det gröna nobelpriset. Det gav henne dock inte det skydd hon hade behövt.
Enligt Victoria Tauli-Corpuz, som träffade Berta Cáceres i Honduras förra året, var hon medveten om att hon skulle bli mördad och hade redan skrivit sin egen dödsruna.
Förra veckan greps fyra män som misstänkta för mordet. Victoria Tauli-Corpuz välkomnar gripandena, men påpekar samtidigt att ingen ännu vet om mordet verkligen kommer att klaras upp.
FN:s särskilda rapportör säger att hon i sin roll tvingats gå igenom många rapporter om det våld som drabbar aktivister från ursprungsbefolkningar. Ofta följer våldet samma mönster, och inleds efter att aktivister försökt hindra exploatörer från att ta över jordar eller naturresurser.
Mycket av det som sker hänger samman med de investeringar som kommer in från rikare länder.
Victoria Tauli-Corpuz
Victoria Tauli-Corpuz säger att det våld som urfolk i olika delar av världen utsätts för ofta har internationella kopplingar.
– Mycket av det som sker hänger samman med de investeringar som kommer in från rikare länder, säger hon.
Enligt Victoria Tauli-Corpuz ställs ofta ursprungsbefolkningars rättigheter mot investerare som också fått ett starkt rättsligt skydd. Hon menar att man inte kan tala om rättvisa om urfolkens marker är skyddade samtidigt som de själva inte har tillgång till dessa marker.
– Markerna är grunden för deras identiteter, kulturer och levebröd. Om en skog skyddas men befolkningen tvingas bort så handlar det om ett problem som måste förhindras till vilket pris som helst.
Andra exempel är när urfolk tvingas bort från sina marker när de berövats sina möjligheter att få tag på mat. Victoria Tauli-Corpuz säger att när stora dammar byggs i Amazonas kan resultatet bli att fisk i floderna försvinner – vilket kan slå mycket hårt mot de urfolk som är beroende av den som föda.
Hon har även egna erfarenheter av att strida för ursprungsbefolkningars rättigheter. Som företrädare för en lokal folkgrupp i Filippinerna var hon under 1970-talet med och stred mot ett dammbygge, som till sist blev stoppat.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr