Året är 2009: H1N1, en ny pandemi som i vardagligt tal kallas svininfluensan, har brutit ut. FN-organet WHO bedömer att den inträtt i fas 6. Det innebär att det avtal som den svenska regeringen två år tidigare tecknat med GlaxoSmithKline obönhörligen faller ut. Sverige måste nu köpa läkemedelsjättens snabbframtagna vaccin Pandemrix.
På Socialstyrelsens smittskyddsenhet får chefen ett mejl från en smittskyddsläkare i Uppsala som ifrågasätter det vetenskapliga underlaget för Pandemrix. Från socialdepartementet har chefen fått klara besked: ”Politiskt finns här ingen återvändo”.
Chefen frågar sin företrädare om råd. Han får svaret: Det ligger något i läkarnas invändningar, men de ”måste inse att detta är affärer och politik snarare än sjukvård”. Sverige köper 18 miljoner doser. Notan: 1,3 miljarder kronor.
Företrädare för myndigheter och politiker trummar in budskapet: Ta det säkra före det osäkra och vaccinera dig! 11,5 doser injiceras i svenska folket, spädbarn såväl som 95-åringar, på mycket kort tid.
Sedan börjar det dyka upp fall av ungdomar och barn som drabbats av narkolepsi, en i dag obotlig sjukdom som de drabbade får leva med i hela sina liv.
Smittskyddsläkaren i Uppsala konstaterar senare att ingen positiv effekt kunnat uppmätas av vaccinationsinsatsen i hans län, färre blev inte sjuka i svininfluensan. Kvar var bara biverkningarna av vaccinet.
Från och med den 1 juli i år kommer regeringen att ersätta drabbade med upp till 10 miljoner kronor vardera. Hittills har 475 ansökt om ersättning, 311 ansökningar har hittills bifallits.
För att sparka in en öppen dörr: Det hade i det här fallet helt enkelt varit bra för alla om svenska folket intagit en kritisk hållning till massvaccinationen.
Vilka tjänade på denna tragedi? Det finns bara en vinnare och det är läkemedelsjätten GlaxoSmithKline. Förtjänsten: 1,3 miljarder kronor av svenska skattemedel.
För att sparka in en öppen dörr: Det hade i det här fallet helt enkelt varit bra för alla om svenska folket intagit en kritisk hållning till massvaccinationen.
Samtidigt har en liten ”vaccinkritisk” rörelse plötsligt börjat vinna mark i Sverige. Det är en rörelse som, för sin storlek, fått omotiverat mediautrymme.
Rörelsen möts i internetforum där de i sin ekokammare sprider myter om att vaccin leder till alla tänkbara skador, sjukdomstillstånd och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, däribland autism. En teori är att svenska myndigheter hemlighåller information om skadeverkningarna för att tillfredställa de stora läkemedelsföretagen.
De här personerna framstår ju som förvirrade, felinformerade eller spritt språngande galna, men i svininfluensafallet hade de ju rätt. Men här gäller det att försöka hålla två tankar i huvudet samtidigt.
Vaccin mot mässling, polio, stelkramp, kikhosta, difteri och tuberkulos har utrotat dessa dödliga sjukdomar i Sverige. Varför? Jo, på grund av det svenska vaccinationsprogrammet.
Vetenskapen har ägnat de senaste 80 åren åt att studera effekterna av dessa vaccin. Det allmännas vinst är uppenbar. Det är något som även den kritiskt tänkande kan komma fram till.
Helt enkelt: Innan du tar ditt barn, eller dig själv, till en vaccinationsklinik – fråga dig själv: Har denna vaccinering pågått i närmare 80 år? Bygger den på lång vetenskaplig prövning? I så fall: Vaccinera, det skyddar både ditt barn och alla andra barn från dödliga sjukdomar.
Är detta vaccin i stället helt nyintroducerat, kanske till följd av en plötslig rädsla för nyupptäckta smittor? Går det att bekräfta att dess biverkningar kartlagts? I så fall: Ställ fler frågor och väg nytta mot risk.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr