Kommunal har sålt ut de vårdanställdas anställningstrygghet. Det är Vårdförbundets analys av Kommunals nya avtal.
– Jag skulle inte vilja ta i det med tång. Jag hade skämts så mycket att det inte hade funnits en så stor skämskudde som jag hade behövt. Det är nästan ofattbart, säger Johan Larsson, vice ordförande i Vårdförbundet.
Jag skulle inte vilja ta i det med tång. Jag hade skämts så mycket att det inte hade funnits en så stor skämskudde som jag hade behövt.
Johan Larsson, vice ordförande i Vårdförbundet
När Kommunal och motparten Sveriges kommuner och landsting, SKL, gick ut med pressmeddelanden om avtalets undertecknande var deras beskrivning av innehållet olika.
Kommunal kallade det ”historisk seger för mer jämställda löner” och nämnde inget av vad förbundet varit tvungna att byta mot satsningen på undersköterskornas löner.
SKL talade dock mer klartext. Som Arbetaren rapporterat skrev de att satsningen möjliggjordes ”genom avtalet innebär flera fördelar för arbetsgivarna”. En av fördelarna var en förändring av turordningsreglerna vid uppsägning.
– Det har varit en kamp för att få det på plats då säljer man inte bort det så lättvindigt. Det blir de svagaste som åker på arbetsplatsen, det är inte det man har fackförbund till, säger Johan Larsson.
Överenskommelsen med SKL innebär att man går med på att minska turordningskretsen till tre utvalda driftsenheter. Enligt Kommunal ska det tolkas som exempelvis tre äldreboenden, eller tre förskolor.
När arbetsbrist uppstår måste, enligt Lagen om anställningsskydd, LAS, en turordningslista för uppsägning upprättas. Principen är ”sist in, först ut”. Tanken är att arbetsköparen inte ska kunna välja ut vem de vill säga upp och kunna sortera ut sjuka, äldre, eller obekväma anställda.
Om arbetsköparen kan begränsa turordningslistans längd från att gälla alla i en kommun till att kunna välja ut tre enheter öppnar det för större godtycke.
Simmar du i samma bassäng får det återverkningar på alla i bassängen om jag pinkar i vattnet, oavsett om jag försöker påstå något annat.
Johan Larsson, vice ordförande i Vårdförbundet
Men Johan Larsson är inte bara upprörd å Kommunals medlemmars vägnar. Enligt honom innebär överenskommelsen att arbetsköparna slagit in en kil som de nu kan använda för att få igenom liknande överenskommelser i hela vårdbranschen.
– Simmar du i samma bassäng får det återverkningar på alla i bassängen om jag pinkar i vattnet, oavsett om jag försöker påstå något annat. Det är klart att arbetsgivarparten vill att samma villkor ska gälla överallt, säger han.
I tidningen Arbetet får han medhåll av Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström. I tidningen svarar också Lenita Granlund, Kommunals avtalssekreterare på kritiken. Hon säger, till skillnad från SKL, att de inte bytt undersköterskornas löneförhöjning mot sämre anställningstrygghet. Snarare tvärtom, kommer färre få sparken nu.
– Syftet är att snabbt lokalisera en arbetsbrist och erbjuda omställning innan den har uppstått, säger hon till Arbetet och fortsätter:
– Poängen med denna loop är att ingen ska behöva sägas upp på grund av arbetsbrist. Vi har också fått in en förstärkt företrädesrätt i principöverenskommelsen.
Men samtidigt, säger hon, är uppsägningar på grund av arbetsbrist ovanliga i vården i dag. En begränsning av turordningskretsarna får därför inte en så stor effekt, argumenterar hon.
– För oss är omställning ingen jättefråga. Kommunerna säger inte upp, utan snarare råder motsatsen. De har svårt att få tag på kompetent arbetskraft, säger Lenita Granlund till Arbetet.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr