För 15 år sedan var det EU-toppmöte i Göteborg och den amerikanska presidenten George W. Bush var här. Media skrev om en ny vänstervåg och äldre och nyfödda politiska rörelser massmobiliserade för att visa på att en annan framtid än EU och USA:s nyliberala samhälle var möjlig.
Men polisväsendet mobiliserade också, en mobilisering som kom att leda till krig på Göteborgs gator och för första gången på 70 år sköt ordningsmakten skarpt in i en flyende folkmassa och träffade. Ingen polis dömdes, 70 aktivister fick hårda straff. Författaren Erik Wijk upprördes, följde och djupdök i efterspelet. Men nu har 15 år gått. Vad dröjer sig kvar?
– Det som stannat kvar hos mig är kanske inte händelserna i sig utan det sätt på vilket händelserna behandlades av myndigheter och rättsapparaten. Allt sattes på undantag, politiker gav sig in i processerna, poliser ljög på löpande band och domarna mot vänsterungdomarna blev mycket högre än praxis, säger han.
Göteborgshändelserna gav otaliga exempel på att att vårt rättssystem inte är som vi tror. Exemplen visade att svensk rättvisa inte går att lita på.
Erik Wijk, författare
För Erik Wijk innebar det att en slöja lyftes från hans ögon och gav honom en läxa för livet.
– Göteborgshändelserna gav otaliga exempel på att att vårt rättssystem inte är som vi tror. Exemplen visade att svensk rättvisa inte går att lita på. Den viktigaste slutsatsen är att vi måste vara på vår vakt och inte naivt tro att vårt samhälle är så demokratiskt och rättvist som det utger sig för att vara.
Under och efter rättsprocesserna avslöjade flera journalister att polis och åklagare manipulerat bevis. Processerna fick också hård kritik av en rad rättsexperter. Även om några fall plockades upp av HD som sänkte straffen, landade de fortfarande högre än tidigare nivå.
Dröjer sig spåren kvar i rättssamhället?
– Jag hoppades att det skulle bli ordentliga utredningar kring det hela och att det kunde påverka. Men det hände aldrig och jag tror tyvärr inte att något förändrats i grunden. Poliser fortsätter ljuga och bli trodda av domare. Djupt liggande strukturella problem avskaffas inte så lätt. Det är business as usual.
Vad fick det för följder på en mer samhällelig nivå?
– Göteborgshändelserna fick stor betydelse för att tillsammans med ”elfte september” släcka en ny vänsterrörelse. Hade den inte gjort det hade kanske inte nyfascismen kommit tillbaka på det sätt som den gjort i dag.
Vid tiden hade nya vänsterrörelser fötts i såväl Sverige som internationellt, i svensk media talades det om en ny svensk vänstervåg. Men enligt Erik Wijk var vågen fortfarande för liten för att klara den smäll som rättssamhället och den socialdemokratiska regeringen utdelade. Vågen krockade med sig själv, sveks av den etablerade vänstern och imploderade.
– Man började prata om vilken vänsterorganisation som bar ansvar för att det ballade ur. Många inom vänstern hade bilden att det var ett stort gäng illasinnade ungdomar som var ansvariga, men de flesta som deltog i kravallerna hade aldrig planerat eller kunnat tänka sig det innan. Alla stora drabbningar startades av polisprovokationer. Vänstern köpte i stort den mediala bilden av ”den våldsamma vänstern”. Det blev bråk och splittring i stället för att ifrågasätta kapitalismen och EU eller privatiseringspolitiken.
Bland de dömda var det inte en majoritet som var privilegierad, det var snarare förortskids som dömdes. Klass spelar ofta in och utnyttjas på ett oschysst sätt.
Erik Wijk, författare
Enligt Erik Wijk använde sig Socialdemokraterna och de större vänsterpartierna av medias bild av den nya vänstern som ”utflippat våldsam medelklassungdom” för att befästa den rådande ordningen.
– Bland de dömda var det inte en majoritet som var privilegierad, det var snarare förortskids som dömdes. Klass spelar ofta in och utnyttjas på ett oschysst sätt. När sossarna delade ut rosor till polisen var grundbudskapet ”här är den riktiga arbetarklassen”.
Med ”elfte september” och bilden av ett hot mot ”Västerlandet” förändrades hela världens fokus och den spirande optimismen förbyttes i mörker.
– Politisk aktivism handlar om att man reagerar på något, men också att man tror att det är möjligt att påverka. Men något hände där i Göteborg och efter ”elfte september”. Allt blev mörkare i Sverige och globalt. Men både hopp och förtvivlan växlar snabbt. Det kan snabbt blossa upp nya rörelser. Se bara på vad som nu händer i Frankrike.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr