Nummer 2/2016
Tema: Kreditupplysningstid
Ärevördiga Ord & Bild (Sveriges äldsta, grundad 1892) var en gång ledande kulturtidskrift i landet. Idéinnehållet var nationalistiskt och titelns ”Bild” bestod av planscher i vackert tryck. I dag är det mest ord kvar, men efter att ha läst årets nummer 2 med tema ”Kreditupplysningstid” är det svårt att släppa bilden av ett samhälle i ekonomipolitikens grepp. Det är som vore de ekonomiska teorierna fastslagna fakta. Politiker och allmänhet hör och lyder.
Kanske är ekonomins och matematikens rykte som svårt och tråkigt så grundmurat att det krävs ett barn i stil med pojken i H C Andersens saga Kejsarens nya kläder att utropa: ”Men kejsaren är ju naken!”. Några sådana barn existerar knappast, och gör de det sugs de upp till Handelsstudier och blir biträdande wonderkids i bankvärlden och på departementen (Handelshögskolan grundades 1909 på initiativ av näringslivet och är fortfarande privatägd. Bland donatorer till professurer finns Wallenbergstiftelsen, SCA och familjen Bonnier).
Dessa tankar kommer för mig när jag läser Orsi Husz ögonöppnande text ”Att sätta sig i skuld utan skuldkänsla. Kreditkortens introduktion i 1960-talets Sverige”. Husz sätter ord och bakgrundsfakta bakom känslan som rådde under 1980-talet, att hela samhället lockats in i en fälla utan att man egentligen märkt hur det gick till.
Sveriges finansminister Ernst Wigforss, S, uttryck: ”Den som är försatt i skuld är inte fri” (vilket Göran Persson plockade upp som boktitel 1997), som varit en så viktig ledstjärna i Folkhemsbygget sveptes iväg som ”ett moraliskt stigma” med det lilla plastkortet som dessutom kunde ledsagas med en bonus på en 50-lapp (i dagens penningvärde minst dubbelt så mycket), samt en kraftig kredit när man skaffade det. Minns jag, som genast satte mig i skuld. Att för en gångs skull ha råd att utropa: ”Taxi!”. Tro sig ha råd, alltså.
Satsa och var med, eller låt bli och stanna som förlorare. Medborgaren som kund och marknadsdeltagare – hur gick det till? I Ord & Bild finns många av svaren, och ekonomin visar sig inte vara så svår när allt kommer omkring.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr