Biståndsmyndigheten Sida är återigen på kollisionskurs med facken. Nu får myndigheten kritik för sitt svar till regeringen på hur de arbetar med det uppdrag de fått att verka för social dialog i mottagarländerna.
Sidas inställning och beskrivning av fackföreningar i flera länder har fått den fackliga biståndsorganisationen Union To Union att gå i taket. I ett eget brev till regeringen tar nu organisationen avstånd från Sidas slutsatser.
– De erkänner inte de mänskliga rättigheterna i arbetslivet som villkorslösa och universella som måste säkerställas. De är inget som man väljer när man vill och har lust. Det är något man har skyldighet att säkerställa och integrera i uppdraget, säger Kristina Henschen, chef för Union To Union.
Det här ett eget synsätt som myndigheten Sida driver. De kan inte göra ett eget val att sälja bort de mänskliga rättigheterna.
Kristina Henschen, chef för Union To Union
I regeringens regleringsbrev uppmanas myndigheten att svara på hur de arbetar för att stärka organisationsfrihet och rätten till fackliga förhandlingar i mottagarländerna. Men i Sidas svar till regeringen skriver de att fokus i länder med stor informell sektor bör ligga på att öka inkomsterna. Arbetet kan sedan ”kompletteras” med stöd till bättre dialog, bättre arbetsvillkor och rätt att organisera sig.
Enligt Kristina Henschen bottnar det i en inställning till fackliga rättigheter som sekundär.
– Vi har inte samma synsätt och det har, enligt vår tolkning, inte regeringen heller. Det här ett eget synsätt som myndigheten Sida driver. De kan inte göra ett eget val att sälja bort de mänskliga rättigheterna, säger hon.
De utmålar de mest utsatta som korrupta och riskerar att misstänkliggöra dem när det egentligen är en fråga om makt. Det är en så repressiv miljö att organisationerna inte förmår organisera sig.
Kristina Henschen, chef för Union To Union
Från Union To Union vänder man sig lika starkt mot den beskrivning myndigheten gör av fackföreningar i bland annat Bangladesh och Kambodja som ”dysfunktionella”, ”korrupta” och ”fackföreningar inte alltid fungerar väl eller representerar sina medlemmars intressen”. I sin analys tar de inte med perspektivet att länderna saknar rätt till facklig organisering.
– De utmålar de mest utsatta som korrupta och riskerar att misstänkliggöra dem när det egentligen är en fråga om makt. Det är en så repressiv miljö att organisationerna inte förmår organisera sig. De riskerar att misstänkliggöra en hel rörelse med de här formuleringarna.
Och det är inte första gången Sida får kritik från fackligt håll. Redan i våras fick myndigheten kritik från LO när myndigheten kritiserade ILO:s rekommendation till världens nationer att verka för att göra svarta jobb vita för att förbättra arbetsvillkoren.
LO anklagade då Sida för att ha kvar Alliansens ”entreprenörsdrivna syn” och nedprioritera det fackliga perspektivet. Då försvarade sig biståndsmyndigheten med att de hade ett långvarigt finansiellt ramsamarbete med Union To Union.
Men nu får alltså myndigheten samma kritik från just den organisationen.
– Jag kan inte bedöma om det är oförmåga, kompetensbrist eller någon annan inställning som gör att Sida inte verkar vilja ta till sig den här informationen. Det vi ser är att det är ett problem, säger Kristina Henschen.
Arbetaren har sökt Marie Ottosson, vikarierande överdirektör på Sida för en kommentar, men hon har inte kunnat nås. Men hon kommenterar anklagelserna i tidningen Arbetet.
– Det stämmer inte att skrivelsen dömer ut flera av Union to Unions fackliga samarbetspartners. Vad skrivelsen gör är att notera att fackföreningar i samarbetsländerna inte alltid representerar sina medlemmar på det sätt vi är vana vid och att det även inom fackföreningsrörelsen kan förekomma korruption och bristande demokrati, säger Marie Ottosson till Arbetet.
