I Västerås är vreden bland undersköterskorna stor efter att de nåtts av beskedet att omkring 300 anställda kommer att bli utan Kommunals och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL:s extrasatsning.
Arbetsköparen bytte nämligen ensidigt deras yrkestitel från undersköterska till boendestödjare för två år sedan. På onsdagen samlades ett tiotal anställda i en spontan protest utanför Västerås stadshus.
– Vi som de satt titeln boendestödjare har rätt till den särskilda pott som facket har förhandlat fram, säger undersköterskan/boendestödjaren Maria Nordberg utanför stadshuset i ett webbtv-inslag på VLT.se.
Carin Lidman, S, ordförande för Arbetsgivardelegationen, som är politiskt ansvarig för kommunens personalpolitik säger att förhandlingar kommer att fortsätta nästa vecka.
– Det är inget som är klart än. Förhandlingarna pågår och det är det jag kan säga, säger hon.
Men enligt Malin Ragnegård, Kommunals avdelningsordförande i Bergslagen är Västerås långt ifrån ensamma om greppet.
– Det är jättemånga kommuner och landsting som tänker agera på det här sättet. Det är väldigt få kommuner där man tänker göra lika för alla, säger hon.
Det nya kollektivavtalet mellan SKL och Kommunal skulle, enligt parterna, ge undersköterskorna 1020 kronor extra under avtalsperioden, en efterlängtad lönehöjning för en lågavlönad grupp. ”En historisk seger för mer jämställda löner”, jublade Kommunals avtalssekreterare när hon tillkännagav avtalet i aprils slutskede.
Det är skamligt att man inte vill värdera utifrån utbildning, kompetens och arbetsuppgifter.
Malin Ragnegård, Kommunals avdelningsordförande i Bergslagen
Men många kommuner gör nu, enligt Malin Ragnegård, en mycket stram tolkning av skrivningen i avtalet och ger bara dem som arbetar med undersköterska som yrkestitel möjlighet att få lönehöjningen.
– Arbetsgivaren vill bara ge den extra höjningen till dem med titeln undersköterska och vill göra skillnad på personal trots att man utför samma arbete. Det tycker vi är helt fel, säger hon.
Enligt henne är det vanligt att undersköterskorna inom kommunala verksamheter har andra titlar, men har både undersköterskans utbildning och arbetsuppgifter.
– De sviker våra medlemmar som är värda den här satsningen och många känner sig också lurade och förbannade. Det är skamligt att man inte vill värdera utifrån utbildning, kompetens och arbetsuppgifter.
Men John Nilsson, förhandlare på SKL, med ansvar för Kommunalavtalet, säger att det var just detta som parterna kom överens om. Enligt honom så räknades det så kallade avtalsvärdet, vad kostnaden för arbetsköparna skulle bli, utifrån en slagning på dem med yrkestitel ”undersköterska”.
– Det är det som avtalet baseras på. Sedan är allt en förhandling. Kommunal krävde satsning på undersköterskorna och någonstans måste man sätta en gräns, säger han.
Det är klart att alla önskar att det fanns hur mycket pengar som helst att ösa ur. Men det var trots allt Kommunal som ville ha satsningen, det var inget som arbetsgivarna såg något behov av.
John Nilsson, förhandlare på SKL
Och när man läser avtalstexten står det mycket riktigt ”Utrymmet utgörs av 1020 kronor för anställda med titeln undersköterska inom vård och omsorg.” Men det finns samtidigt en anteckning i ett senare avsnitt som lyder: ”I verksamheter där titeln undersköterska saknas avses anställda med likvärdiga arbetsuppgifter och undersköterskeexamen.” Men det ska, enligt John Nilsson, bara gälla de arbetsköpare som inte har några underskötersketitlar alls.
– Den är möjligen lite olyckligt formulerad, men det vi diskuterade och var tydliga med var att det fanns arbetsgivare som inte har titeln alls. Det vore konstigt att bara för att några valt att inte ha titeln, skulle de komma undan gratis, säger han.
Men är det inte lite förmätet att gallra ut vissa bara för att de fått sina titlar ändrade?
– Det är klart att alla önskar att det fanns hur mycket pengar som helst att ösa ur. Men det var trots allt Kommunal som ville ha satsningen, det var inget som arbetsgivarna såg något behov av.
Vad säger du till dem som känner sig lurade på det här lönetillägget?
– Det är ju inte jag som ska säga något till dem. Det är Kommunal som ska säga något till dem. Det är ju den här skrivningen de har förhandlat fram och sagt ja till.
Men den frågan får Arbetaren inte ställa till Kommunal. Via förbundets pressekreterare meddelar Lena Byström, ombudsman med ansvar för avtalet, att hon ”inte har någon kommentar att ge kring det”.
