Vilka är de största problemen med den nya lagen?
– Ett av problemen, som också framhävts av många, är att den ger mycket begränsade möjligheter för familjeåterförening. En majoritet av de som beviljats uppehållstillstånd i Sverige har varit personer som flytt konfliktdrabbade områden, så kallade ”alternativt skyddsbehövande”.
– Men nu kan bara personer som får flyktingstatus ansöka om anhöriginvandring, och då stänger det dörren för väldigt många. Det innebär att familjer inte kan återförenas på ett antal år och att en av få lagliga vägar till EU stängs. I förlängningen kommer fler söka sig hit via farliga vägar, till exempel över Medelhavet, och det betyder också att fler kommer att dö på resan hit.
Rebecca Stern säger att flera delar i lagen dessutom är mycket tveksamma ur internationell rätt och EU-rätt. Hon menar att det finns en överhängande risk att tillämpningen av lagen kommer att innebära att Sverige kränker folkrätten. De få andningshål som lagts till efter den slutliga remissrundan kommer, enligt henne, inte räcka till för att uppfylla de krav som ställs.
– Lagen är formulerad på ett sätt som lägger mycket tolkningsansvar på rättstillämparen, alltså Migrationsverket och migrationsdomstolarna. Det finns inga ordentliga riktlinjer från lagstiftaren, och det är något som har påtalats av alla 22 remissinstanser som har sågat lagförslaget.
Ett annat grundläggande problem hon pekar på är att syftet bakom lagen uttryckligen är att begränsa antalet asylsökande.
– Det baseras inte på någon analys. Det baseras på den skrämselhicka man fick i oktober. Det faktum att ID-kontrollerna vid gränsen har stängt möjligheten för många att ta sig in, tas det till exempel inte hänsyn till i förslaget. Så oavsett vad man tycker om syftet, och jag tycker det är dåligt, så är även processen bakom lagförslaget undermålig, säger hon.
Det handlar om en, kanske föreställd, politisk opinion och en uppfattning om ett förmodat kaos som inte är baserad på en djup analys
Varför gör man så plötsliga och drastiska förändringar i svensk asylrätt?
– Förändringarna är egentligen inte plötsliga, förslagen aviserades redan i oktober. Det är heller inte första gången man gör inskränkningar av den här sorten. 1989 kom till exempel Luciabeslutet, som skulle minska antalet asylsökande som kom till Sverige under ett år, genom att bara ge uppehållstillstånd till dem som uppfyllde kraven i FN:s flyktingkonvention. Men den här lagen är mer långtgående och mer omfattande.
Rebecca Stern poängterar att lagen varken är bra ur ett juridiskt perspektiv eller ur integrationssynpunkt.
– Det handlar om en, kanske föreställd, politisk opinion och en uppfattning om ett förmodat kaos som inte är baserad på en djup analys, säger hon.
– Det är bedrövligt och djupt sorgligt att man är så kortsynt, att man struntar i de internationella åtaganden som man säger sig värdera så högt. Om det handlar om att sätta press på andra länder att ta emot fler flyktingar, varför inte agera tillsammans med andra EU-länder och till exempel vägra betala medlemskap? Och är det rimligt att införa en sådan här lag när vi samtidigt ska göra barnkonventionen till svensk lag senast 2018?
Om retoriken om tre år fortfarande går ut på att Sverige kommer översvämmas av flyktingar kommer det inte finnas några skäl att ta bort den.
Den nya lagen ska vara tillfällig och bara gälla i tre år. Finns det en risk att den permanentas?
– Det sägs att den ska vara tillfällig, men det är inte det budskap som kommer från socialdemokratiskt håll. Om retoriken om tre år fortfarande går ut på att Sverige kommer översvämmas av flyktingar kommer det inte finnas några skäl att ta bort den. Jag hoppas att så inte är fallet, men det finns stor risk för det. Samtidigt ska vi komma ihåg att det är ett riksdagsval däremellan.
Kan lagen ses som ett sorts undantagstillstånd?
– Nej, den uppfyller inte alla kriterier för ett undantagstillstånd, men den beskrivs som ett undantag från vad vi egentligen vill ha, eller ett undantag från hur vi brukar göra. Enligt retoriken har Sverige gjort väldigt mycket för att vara ett så litet land, och det stämmer på sätt och vis.
– Men enligt den internationella rätt som vi förbundit oss till finns inga möjligheter att begränsa våra åtaganden i relation till hur många som kommer till Sverige. Vi kan inte säga att vi bara tar emot 40 000 asylsökande och sedan skicka tillbaka den 40 001:e personen till ett land där den riskerar förföljelse eller tortyr.
