Enligt ett pressmeddelande från regeringen har förtroendet för Charlotta Riberdahl brustit, och nu plockas hon bort från uppdraget som statens särskilda utredare av skogsvårdslagen.
Ska man tillåta ett så stort privat ägande av en så viktig naturresurs som är av stort nationellt intresse men också globalt intresse ur miljösynpunkt?
Skogsvårdslagsutredaren Charlotta Riberdahl i Almedalen
FAKTA | SKOG I SVERIGE
Sverige är ett av de länder med högst andel privat skogsägande i världen.
2012 ägdes hälften av den produktiva skogsmarken i Sverige av enskilda ägare, det vill säga fysiska personer, dödsbon och bolag som inte är aktiebolag.
En fjärdedel ägdes av privatägda aktiebolag.
Statsägda aktiebolag ägde 14 procent och ytterligare 2 procent ägdes av statliga myndigheter, fonder och stiftelser.
Resterande 8 procent ägdes av kommuner, landsting, religiösa samfund, ekonomiska och ideella föreningar, m.fl.
Källa: Skogsstyrelsen
Det som upprört är ett uttalande Charlotta Riberdahl gjorde på ett seminarium under Almedalsveckan:
– Man kan fundera på, och nu är jag mycket provokativ och det är jag medveten om, men jag tycker ändå det är intressant som en aspekt, att när man har en så viktig naturresurs som skogen, som är så väldigt viktig för den biologiska mångfalden, det är ju många växter och djur som är beroende av skogen, vi är också beroende av den ur klimatsynpunkt, och vi är beroende av den för att rena vårt vatten. Ska man tillåta ett så stort privat ägande av en så viktig naturresurs som är av stort nationellt intresse men också globalt intresse ur miljösynpunkt?
Beslutet har bland annat påhejats av Lantbrukarnas riksförbund, LRF. I ett pressmeddelande beskriver de Charlotta Riberdahls uttalande som byggt på slarviga och oriktiga grunder.
– Hon tror att staten är en bättre ägare än familjer, det är fel slutsats, säger LRF:s vice ordförande Sven Erik Hammar till Arbetaren.
Ska en statlig utredare inte kunna titta på en fråga utifrån olika perspektiv?
– Jo, men man måste förhålla sig till den grundlagsstadgade äganderätten. Där är skogspolitiken väldigt tydlig.
När man gör det tillsammans finns inte incitamentet eftersom den enskilde inte tjänar på det.
Sven Erik Hammar, vice ordförande för LRF
Sven Erik Hammar säger att han är övertygad om att en stark äganderätt är nödvändig för att skogsbruket ska fortsätta utvecklas, även ur miljösynpunkt.
Kan inte ett samhällsgemensamt ägande också bidra till det?
– När man gör det tillsammans finns inte incitamentet att sköta skogen och investera i nya plantor för sina barnbarn eftersom den enskilde då inte vet vem som får skörda om 100 år. De många ägarnas olika viljor i hur de vill sköta sin skog skapar dessutom variation i brukandet. Om det finns stor allmännytta kan vissa restriktioner på brukandet vara befogade men då måste ägarna kompenseras fullt ut för det.
Äganderätten är en kontroversiell fråga, särskilt när det gäller skogsbruk, säger Camilla Sandström, professor vid statsvetenskapliga institutionen på Umeå universitet. Hon beskriver en konflikt mellan synen på skogen som en publik resurs, som bidar till bland annat rent vatten, ren luft och biologisk mångfald, eller som en privat resurs.
– Eftersom det i princip saknas statliga bidrag inom det här området blir det en fråga om hur stor börda en enskild markägare ska bära för att tillfredsställa samhällets krav, säger hon.
Camilla Sandström menar att det är en viktig debatt att föra men säger att det är svårt.
– Så fort man börjar diskutera äganderätt rör man upp så många känslor, och då stängs diskussionen. Men det är viktigt att frågan kommer upp på bordet för att skapa förutsägbara regler för den enskilda skogsägaren.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr