Den senaste tidens massuppsägningar i vården, senast på Helsingborgs lasarett och på Akademiska sjukhuset i Uppsala, visar på en ökande trend som blir allt vanligare som stridsåtgärd. Det menar Christer Thörnqvist, lektor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde och expert på konfliktåtgärder på arbetsmarknaden. I en intervju med Dagens Medicin framhåller han att dessa åtgärder endast är verksamma i högkonjunkturer och vid brist på arbetskraft.
– Om det fanns mängder av sjuksköterskor som stod på kö för att ta de här jobben skulle det inte vara effektfullt på samma sätt, säger han till tidningen.
Vårdförbundet har inte lyckats få tillräckligt bra arbetsvillkor för sina medlemmar på alla ställen.
Christer Thörnqvist, lektor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde till Dagens Medicin
Han säger samtidigt att de stridsåtgärder som vidtas utanför facket visar på en ojämn maktbalans mellan landstingen och Vårdförbundet.

– Vårdförbundet har inte lyckats få tillräckligt bra arbetsvillkor för sina medlemmar på alla ställen.
Christer Thörnqvist tror dock att massuppsägningar kan ha som effekt att stärka fackets förhandlingsposition.
Johan Larsson är vice förbundsordförande på Vårdförbundet. Han påpekar att förbundet inte uppmanar till massuppsägningar som stridsåtgärd.
– Vi väljer att inte benämna sådana här uppsägningar som en stridsåtgärd då den är olovlig, men jag förstår det missnöje våra medlemmar känner, säger han till Arbetaren.
Att vården är en skattefinansierad bransch utan vinstintresse ger särskilda villkor. Då kan man som förbund inte uppmana till strejk eller frånvaro som uttryck för missnöje, säger Johan Larsson.
Vårdens ekonomiska konsekvenser ser annorlunda ut än för vinstdrivande företag. Det är en bransch där människors liv står på spel.
Johan Larsson, vice förbundsordförande på Vårdförbundet, som betraktar massuppsägningar som olovliga
– Vårdens ekonomiska konsekvenser ser annorlunda ut än för vinstdrivande företag. Det är en bransch där människors liv står på spel.
Kurt Junesjö är arbetsrättsexpert och tidigare verksam vid LO-TCO Rättsskydd. Han understryker att massuppsägningar är olovliga under pågående kollektivavtal, men att reglerna är vaga.
– Det finns inga regler som direkt reglerar uppsägningar, det beror av syftet. Om arbetstagarna säger upp sig i syfte att utöva påtryckningar på arbetsgivare så är det förbjudet utan varsel, säger han till Arbetaren.
Vårdförbundet har inga åtgärder att sätta in mot arbetsgivaren under pågående kollektivavtal som ofta är dåliga, rent ut sagt.
Kurt Junesjö, arbetsrättsexpert
Trots det väljer få arbetsköpare att gå till Arbetsrättsdomstolen vid massuppsägningsärenden.
– Det blir kontraproduktivt för dem i längden, det visar upp en dålig sida för arbetstagarna som ju visar missnöje. I vården ger det inte mycket, sjuksköterskor får jobb ändå, säger Kurt Junesjö.

Han håller med om Christer Thörnqvists analys att fackförbunden är tandlösa under pågående avtal.
– Vårdförbundet har inga åtgärder att sätta in mot arbetsgivaren under pågående kollektivavtal som ofta är dåliga, rent ut sagt.
Vårdförbundet var ett av de första fackförbund som införde individuella löner för medlemmarna. En åtgärd som försvagat den kollektiva sammanhållningen och rubbat lika lönesättningar i landets kommuner, säger Kurt Juresjö.
– Där efterfrågan är stor får sköterskorna mer betalt, helt klart. Individuell lönesättning blev en kraftig försvagning av offentliga fack.
Johan Larsson tycker att fokus borde vara gemensamma lösningar, snarare än skuldbeläggning av enskild part.
– Vi som förbund har kommit med konkreta lösningar inom de ramar vi nu har. Många parter inte vill ta till sig dessa. Våra politiker bär det yttersta ansvaret för att det ser ut så här. Fingerpekning mellan block och parter måste upphöra och överskridande lösningar måste vidtas.
Det handlar om att värdesätta det arbete som görs och vara beredd att betala för det.
Christer Johan Larsson, Vårdförbundet
Från början handlade det om lönerna, nu har problemet flyttats till de dåliga villkor som blivit resultatet av de löner som förhandlats fram. Slimmade personalgrupper och obekväm arbetstid blir allt vanligare. Johan Larsson menar att det bottnar både i en värdegrundsproblematik och i en bristande ekonomisk värdering av arbetet.
– Det handlar om att värdesätta det arbete som görs och vara beredd att betala för det. Ett tydligt tecken på undermålig värdering av yrkesgruppen är att vården ses som en lösning på arbetslöshet. Många gånger tillsätts helt okunnig personal.
Lösningarna är inte svåra, men dyra och många, säger Johan Larsson, som säger sig ha sett hur snabba lösningar avlöst varandra.
– Vi som förbund väntar på att politikerna slutar använda vården i blockpolitiska utspel och planerar djupgående lösningar. Det är positivt att debatten börjar tas, men blockpolitiken måste läggas åt sidan. Till dess är den enskilde utlämnad till uppsägning vid missnöje.