Läkemedlet naloxon används inom svensk akutsjukvård som antidot mot opoider, exempelvis morfin och heroin. Enligt Svenska brukarföreningen kan fler liv räddas om läkemedlet blir tillgängligt för anhöriga och andra som bevittnar överdoser.
FAKTA: NALOXON
– USA:s statliga myndighet US Food and Drug Administration (FDA), godkände naloxon i nässprayformat förra året. Innan dess hade flera apotekskedjor i olika delstater börjat sälja naloxon receptfritt i syfte att göra läkemedlet mer tillgängligt.
– 2010 startade det statliga programmet ”Take Home Naxolone” i Skottland, genom vilket brukare och deras anhöriga tränades i att administrera läkemedlet.
– ”Naloxon-kit” har även distribuerats till nyligen utsläppta fångar vilket har resulterat i en halvering av opiatrelaterade dödsfall inom de första fyra veckorna efter hemkomst.
– Sedan 2014 har Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderat alla länder att utöka tillgängligheten till naxolon bland personer som kan bli vittne till överdoser.
Källor: FDA, WHO, Huffington Post
Under internationella brukardagen förra veckan delade föreningen ut hundratals doser naloxon i bland annat Linköping, Örebro och Stockholm för att uppmärksamma detta.
– Naloxon har använts inom sjukvården i alla år och det delas ut till brukare i USA och Skottland. Det kan rädda liv, säger Berne Stålenkrantz, ordförande för Svenska brukarföreningen, till Arbetaren.
Enligt Berne Stålenkrantz har naloxon inget användningsområde förutom att häva överdoser och är heller inte beroendeframkallande. Därför borde det vara mer lättillgängligt för grupper som eventuellt kan bevittna överdoser, som brukare själva, anhöriga, polis, brandkår och till och med taxichaufförer, menar han.
– Det finns hjärtdefibrillatorer utplacerade på många ställen, och adrenalinsprutor mot allergianfall i skolor. När det handlar om andra kollektiv, så brukar man säga att allt är värt, bara man kan rädda ett liv, säger Berne Stålenkrantz.
Enligt honom hade de höga dödssiffrorna bland drogbrukare tagits på större allvar om det hade handlat om en annan samhällsgrupp. Han berättar att en pilotstudie om brukaranvändning av naloxon ska inledas i Region Skåne, men är kritisk till att man inte istället utgår från de studier som redan finns i andra länder.
– När det handlar om vår grupp, då ska det göras pilotstudier och utvärderingar. Men vad ska man säga till de som vill ha möjlighet att rädda sina anhörigas liv?
Enligt Karina Stein, områdeschef på Beroendecentrum Malmö, Region Skåne, inväntar man tillstånd från Läkemedelsverket för att kunna påbörja pilotstudien. Beroendecentrum har tidigare lett arbetet med studien, men den har nu tagits över av Kliniska studier Sverige, en enhet som ligger under Vetenskapsrådet och Sveriges sjukvårdsregioner.
Men enligt Lars Dagerholt, kommunikatör på Läkemedelsverket, har ingen ansökan registrerats ännu.
– Vi har fått höra att man velat skicka in en ansökan om klinisk prövning. Vi har ingen synpunkt på hur man ska göra med naloxon, vi kan bara konstatera att inget har kommit in.
Vi har fått höra att man velat skicka in en ansökan om klinisk prövning. Vi har ingen synpunkt på hur man ska göra med naloxon, vi kan bara konstatera att inget har kommit in.
Lars Dagerholt, kommunikatör på Läkemedelsverket
Kai Knudsen är överläkare och universitetslektor på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Han berättar att naloxon administreras via injektion inom sjukvården och tror att pilotstudien i Skåne handlar om att man vill utveckla en nässpray.
– Det är en helt annan historia, eftersom det inte finns som registrerat läkemedel i den formen, säger han till Arbetaren.
Kai Knudsen är positiv till att naloxon ska kunna användas av andra än sjukvårdspersonal men säger att det är för knepigt att lära ut säkra sätt att injicera det till personer som saknar medicinsk utbildning. Därför är det viktigt att en nässpray, som är enklare att använda, utvecklas och för det behöver man forska på vilka koncentrationer av naloxon som är mest verksamma.
Berne Stålenkrantz på Sveriges brukarförening tycker inte argumentet håller.
– Vilka är det man pratar om? När vi ska lämna blodprover brukar vi behöva hitta venerna själva eftersom sjuksköterskorna inte kan göra det. De är fega och skraja inom läkarkollektivet, det finns ju egentligen inga restriktioner.
Arbetaren har kontaktat Kliniska studier Sverige för en kommentar, men de de avböjer med hänvisning till semester.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr