Den samiske poeten och författaren Áilo Gaups dikter speglar en förlorad verklighet och drömvärld. Tillsammans med otaliga andra samiska barn och ungdomar placerades han i fosterhem i Norge mot slutet av 1940-talet, som en del av den dåvarande assimileringspolitiken.
Håll elden levande
Regi: Laura Jäntti
De traumatiska upplevelser det medförde tematiseras i hans diktsamlingar. Han skriver om identiteten som same, och hur verkligheten kanske kunde ha blivit utan en djupt inrotad inomnordisk rasism. Föreställningen Doala dolat heakkas/Håll elden levande, gestaltar författarens diktsamlingar Under dobbel stjernehimmel, I Stallos natt, Joiken og kniven samt böckerna Sjamansonen och Inn i naturen och hade i maj urpremiär på Giron sámi teáhter i Kiruna.
Nu är föreställningen åter aktuell med sommarturné i norra Sverige. Arbetaren har pratat med regissören Laura Jäntti.
Laura Jäntti är regissör och dramaturg bosatt i Helsingfors och har gjort många tvärnordiska samarbeten, något som fick henne intresserad av Håll elden levande.
– Jag har besökt Lappland många gånger men har inga samiska rötter. Det jag vet om Áilo Gaup har jag läst mig till i dikterna och fått återberättat för mig. Därför fokuserar jag på många olika aspekter och blandar intryck från allt han gjorde. Det är svårt att porträttera en person man inte känner personligen.
Ailo tappade sitt språk som sexåring, när han deporterats, som många andra samiska barn.
Laura Jäntti, regissör
Teateruppsättningen blandar fyra språk; svenska, norska, lulesamiska och nordsamiska, på vilka det jojkas, läses och predikas om glimtar ur Áilo Gaups liv. Hans dikter, tidningsartiklar och spirituella leverne som schaman varvas med en parallellt gående livshistoria om fråntagen identitet.
– Med de fyra språken blandade finns där något för alla att ta fasta på. Det var intressant att sätta sig in i alla språken och en viktig aspekt att aktualisera. Áilo tappade sitt språk som sexåring, när han deporterats, som många andra samiska barn. Alla hans egna texter är skrivna på norska, säger Laura Jäntti.
Som författare kom han att betyda mycket för framväxten av en modern samisk shamanism.
Laura Jäntti
Först som 24-åring återförenades Áilo Gaup med sin samiska familj. Rotlöshet, pånyttfödelse av den förlorade identiteten och kulturmordet på samerna aktualiseras i kombination med hans intresse för shamanism.
– Som författare kom han att betyda mycket för framväxten av en modern samisk shamanism som tar fasta på människans samspel med naturen. I föreställningen tar vi fasta på, och försöker fånga, den andliga världen med sång och dans.
Tre skådespelare blandar teatraliskt historien om författaren med diktläsning och musikaliska uppvisningar. I föreställningen finns en slags porträttering av författaren, men Laura Jäntti understryker att hon inte eftersträvade att göra en dramatisk skildring. Hans efterlämnade verk står i fokus och teateruppsättningen försöker införliva den trolska värld han själv gestaltade i sitt författarskap.
Håll elden levande gör en sommarturné fram till 21 augusti och kan bland annat ses på Kulturhuset i Idre, vid Ammarnäs samiska vecka, i samband med Kirunafestivalen och Karesuando Marknad, på Gränshandelsmarknaden i Tärnaby och Ijahis Idja. Efter eventuellt uppehåll kommer den att visas även nästa sommar.
– Ämnet är ständigt aktuellt och historien blir aldrig gammal, säger Laura Jäntti.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr