I torsdags möttes rikspolischef Dan Eliasson Frida Sandegård, förbundsordförande för RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, och Frank Berglund, förbundsordförande RFSL Ungdom, i ett panelsamtal om polisens åtgärder för att förebygga hatbrott och ”förbättra hbtq-personers tilltro till det svenska polisväsendet”.
Bara 16 procent av transpersoner som sökt sig till polisen efter ett hatbrott har varit nöjda med bemötandet.
Frida Sandegård, ordförande, RFSL
De undersökningar som RFSL tagit fram visar på en utbredd misstro hos hbtq-personer gentemot samhällsinstanser som det svenska polisväsendet.
– Bara 16 procent av transpersoner som sökt sig till polisen efter ett hatbrott har varit nöjda med bemötandet. Över hälften är tvärtom missnöjda, sade Frida Sandegård.
Dan Eliasson talade om poliskårens pågående omstrukturering och sade att det är svårt att hinna med allt som behöver göras samtidigt.
– Det finns fortfarande polisiära brister i arbetet att styrka allas lika värde, sade Dan Eliasson.
– Vi är medvetna om att vi måste bygga upp kompetens kring många områden, och samtidigt bygga relationer med människor i samhället så att de kan utvärdera det arbetet.
Frida Sandegård lyfte frågan om en eventuell hbtq-certifiering för poliskåren, som rikspolisen tidigare sagt sig vara intresserad av att titta närmare på.
Dan Eliasson ville i stället utvärdera det arbete som görs runt om i landet för att garantera kvalitetsstämpel och menade att en certifiering kanske inte kan garantera det.
– Vi på RFSL har sett att det en certifiering kan ge en organisation är förtroende från målgruppen, något polisen inte har. Transpersoner upplever att deras anmälningar inte leder någonstans, säger Frida Sandegård.
Att utreda hatbrott är något vi som kår måste bli bättre på.
Dan Eliasson, rikspolischef
Dan Eliasson medger att polisen upplever flera brister i motivutredningen för hatbrott.
– Att utreda hatbrott är något vi som kår måste bli bättre på. Motivbilden specifikt då det ju är den som utmärker ett hatbrott. Misshandelsbiten är enkel, men straffskärpningsgrunden uteblir ju om motivbilden inte kan stärkas.
RFSL påpekade att många hbtq-personer upplever att de möts av oförståelse och Dan Eliasson svarade att han hoppas att fler utbildade poliser på gatorna ska kunna se fler händelser och utreda fler motiv på plats.
Frida Sandegård säger att hon ser positivt på polisens hatbrottsgrupper som organiseras i storstadsregionerna, men saknar ett rikstäckande arbete. När RFSL Skellefteå i veckan utsattes för hatbrott och fasadklotter hittade de inte den kompetens som krävdes då personalen var på semester, berättar hon. I stället var de tvungna att kontakta andra regioner.
– Kontakten med polisen är särskilt viktig i mindre orter där mötesplatser kanske är bristfälliga och man som hbtq-person är mer utlämnad. Dan Eliasson talar om att kontaktpersoner ska finnas på plats i hela landet. Kunskapen om hatbrott måste komma snabbt på plats och samordnas. Så frågan är hur man i praktiken arbetar med detta när hatbrottsgrupper inte finns, säger hon till Arbetaren.
Hon ser också en farhåga i att hatbrott som brottstyp försvinner in i ett större, mer omfattande arbete och att den specifika kunskap som behövs går förlorad.
– Det är bra att se saker i större sammanhang, men det specifika måste finnas kvar. Vi på RFSL har kontinuerlig dialog med polisen och håller utbildningar men i slutändan är det upp till polisen att tillgodogöra sig den kunskap som krävs.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr