I Boverkets senaste prognos uppges att det behövs fler bostäder än vad som tidigare beräknats. Siffran har höjs till 88 000 bostäder per år fram till år 2020, beräknat på statistik från SCB med utgångspunkt i en befolkningsökning på 1,4 miljoner.
Tänker man sig en så hög byggtakt med dagens utgångsläge där politik och finansiering saknas så lever man i en utopi.
Björn Wellhagen, näringspolitisk chef på Sveriges byggindustrier
Orimligt, anser både analysföretaget Industrifakta och Sveriges byggindustrier. Branschen saknar arbetskraft, kommunerna handläggare och byggherrarna menar att regelverken är för stelbenta.
– Tänker man sig en så hög byggtakt med dagens utgångsläge där politik och finansiering saknas så lever man i en utopi, säger Björn Wellhagen, näringspolitisk chef på Sveriges byggindustrier, till Arbetaren.
Magnus Johansson är projektledare på Industrifakta och tycker att Boverket borde skilja på behov och efterfrågan i sin analys.
– Behovet av ny bostad är många gånger störst hos finansiellt svagare grupper i samhället och som det ser ut idag är nyproduktion oftast för dyra för dessa. Ytterligare faktorer till att bostadsmålet troligtvis inte kommer att nås är kapacitetsbrist hos byggentreprenörer och materialtillverkare. Dessutom får vi räkna med att konjunkturen svänger under perioden. Som om det inte räckte har vi en omvärld som präglas av stora svängningar och oro, vilket i stor utsträckning påverkar svårigheterna att bedöma Sveriges befolkningstillväxt och hur invandringen kommer att se ut framöver, säger han till Arbetaren.
Bostadsminister Peter Eriksson önskar kortare detaljplaner så att byggbolagen bygger klart snabbare. Han vill också att dessa snabbt ska kunna klubbas igenom i byggnadsnämnderna. Att det tar lång tid kan ha flera förklaringar, men ett skäl som lyfts fram är att byggherrar medvetet bygger bostäder etappvis. Det beror bland annat på att bolagen inte skulle vilja att det ska komma ut för många bostäder i ett område samtidigt, vilket då skulle kunna resultera i att priserna sjunker.
– Jag är förvånad över att en sådan stor del av tiden handlar om etappbyggning, säger Peter Eriksson till Dagens Nyheter.
Björn Wellhagen håller inte med om att det skulle vara byggherrarnas avsikt.
– Det finns inga belägg för det påståendet. Kanske i några enstaka fall, men det är i sådana fall på platser där efterfrågan inte är stor.
Det finns en skillnad mellan behov och efterfrågan. Det handlar om lönsamma investeringar och en köpkraft nog att efterfråga dessa bostäder.
Bo Söderberg, analytiker, Boverket
Bo Söderberg är analytiker på Boverket och pekar på att bostadsbehov och byggande inte behöver gå hand i hand och att marknadskrafterna styr.
– Det finns en skillnad mellan behov och efterfrågan. Det handlar om lönsamma investeringar och en köpkraft nog att efterfråga dessa bostäder, säger han till Arbetaren.
Han påminner om att det såg annorlunda ut i början av 1990-talet då bostäder tvärtom stod tomma.
– Det tar ett tag att bygga upp produktionsapparaten igen, både för kommuner och byggbolag.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.