Förra året ägde mer än 2 700 arbetarprotester och strejker rum i Kina, enligt den Hongkongbaserade organisationen China Labor Bulletin. Det är mer än dubbelt så många som året dessförinnan.
I tre decennier har Kina varit den snabbast växande av världens betydande ekonomier. Ekonomisk liberalisering i kombination med regimens stränga sociala tyglar har gett landet en ledande ställning när det gäller att låta en lydig arbetarklass producera billiga konsumtionsvaror åt oss i väst. Men på senare år har stråk av olydnad gett sig till känna inom denna arbetarklass.
I strid med företagsledningar bespetsade på att tälja guld med pennkniv och företagsfackföreningar som snarast fungerade som skötsamhetsidealets HR-avdelningar.
År 2010 bröt en serie strejker ut inom bilindustrin i södra Kina. I strid med företagsledningar bespetsade på att tälja guld med pennkniv och företagsfackföreningar som på totalitära regimers maner snarast fungerade som skötsamhetsidealets HR-avdelningar lyckades de protesterande arbetarna faktiskt utverka substantiella lönelyft för sig själva.
Sedan dess har strejker och protester fortsatt att blomma upp – i hård motvind och med haltande kontinuitet och erfarenhetsöverföring har även i diktaturens Kina vuxit fram en rörelse av gräsrotsarbetarkamp.
I den i år utkomna boken China on Strike – Narratives of Workers’ Resistance, som på senaste tiden så smått börjat uppmärksammas även i Sverige, samlar Hao Ren, Zhongjin Li och Eli Friedman vittnesmål från arbetare som de senaste åren varit med och tagit strid inom den kinesiska industrin. Det är ett viktigt dokument.
Utan att idealisera något som ännu är i sin linda framstår det nämligen som fullständigt avgörande att arbetarklassen i Ostasien och andra regioner i den fattiga delen av världen hittar sätt att organisera sig och ta upp kampen. Avgörande för deras eget välstånd och mänskliga värdighet, avgörande även för att försvara välfärden i västvärlden – där Syds billiga arbetskraft i praktiken länge använts som ett bräckjärn i nedmonteringen av arbetarrörelsens samhälleliga landvinningar – och avgörande när det gäller att på nytt börja bygga upp en motmakt mot kapitalet.
Svenska fack som funderar över sin roll och sitt handlingsutrymme i den globala ekonomin borde klura ut sätt att solidarisera sig med kamperna i den fattiga delen av världen.
Svenska fack som funderar över sin roll och sitt handlingsutrymme i den globala ekonomin borde klura ut sätt att solidarisera sig med kamperna i den fattiga delen av världen, snarare än att klamra sig fast vid 1900-talets samförståndsstrategier och nybakade floskler om att befästa Sveriges roll som kunskapsnation.
Asiens arbetare ska inte låsas in i att sy våra billiga skjortor och montera våra billiga bildetaljer medan vi själva bygger styr- och reglersystem. Tillsammans ska vi i stället hitta sätt att kämpa för en annan, bättre värld.
