För att döma någon för sexuella trakasserier på jobbet krävs att den som trakasserat har ”insikt” i att det den gjorde var ett brott. Om den som trakasserat inte förstått vad den gjort måste det sexuella närmandet ha varit ”ett uppenbart trakasseri” för att kunna dömas.
Det är en av de principer i svensk lag som myndigheten Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser rimmar illa med EU-rättens lagtext. EU:s lagtext har inte någon sådan begränsning.
– Det finns definitivt mycket starka frågetecken om lagstiftningen är förenlig med EU-rätten, frågor om det verkligen är okej att vi begränsar skyddet för dem som utsätts. Bestämmelserna är så centrala att man inte borde fortsätta tillämpa dem utan att först fått klartecken från EU-domstolen, säger Martin Mörk, chef för DO:s processenhet.
AD har som sista instans ett särskilt ansvar att se till att rättstillämpningen är förenlig med EU-regler.
Martin Mörk, chef för DO:s processenhet
Utöver tidigare exempel rör frågetecknen även om arbetsköparen ska kunna hållas ansvarig om trakasserierna kommer från en annan medarbetare, eller för en kränkande jargong på arbetsplatsen.
Myndigheten har just nu ett antal fall under behandling i Arbetsdomstolen, AD, där dessa frågor ställs på sin spets. Därför har DO begärt att domstolen ska inhämta så kallade förhandsavgöranden från EU-domstolen för att klargöra rättsläget innan processen inleds.
– AD har som sista instans ett särskilt ansvar att se till att rättstillämpningen är förenlig med EU-regler. Det som AD kommer fram till kommer sedan att följas av andra, säger Martin Mörk.
Men domstolen gör en annan bedömning och dess ordförande Cathrine Lilja Hansson säger sig inte hittills ha haft anledning att betvivla att de svenska reglerna skulle vara förenliga med EU-rätten.
Hon säger att reglerna kring förhandsavgörande inte är till för att på förhand avgöra principiella frågor. Enbart när domstolen inte vet hur den ska döma, bör den vända sig till EU-domstolen.
– I de här fallen har vi kommit fram till att vi avvaktar med att fatta beslut tills vi haft en huvudförhandling. Det har vi meddelat. DO vill ha svar på ett antal frågor, men om de inte är uppe i de mål som de har här finns det ingen anledning att ställa frågan till EU-domstolen, säger hon.
Men Martin Mörk vänder sig emot domstolens bedömning. Det som ska avgöra om ett förhandsavgörande ska inhämtas är om domstolen måste tillämpa vissa regler för att avgöra tvisten. I de fall DO har på gång råder det ingen tvekan om att det är relevant.
– I vissa särskilda fall kan det vara så att det först kan avgöras efter att bevisningen har framlagts, men i de fall som vi har begärt förhandsavgörande i handlar det om regler som domstolen inte kan undgå att tillämpa, till exempel bevisregeln, säger han.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr