Den västsahariska presidenten Brahim Galli kräver att FN:s generalsekreterare reagerar mot Marockos militära offensiv in i territorier som sedan 1991 står under FN-beskydd.
”…de marockanska styrkor som överskred muren vid Karkarat, understödda av transport- och militärfordon samt spaningsflyg innebär ett nytt och allvarligt brott mot den första militära överenskommelsen i vapenstilleståndsavtalet…”, skriver Brahim Galli i ett brev till Ban Ki-moon, enligt den västsahariska nyhetsbyrån Sahara Press Service.
Förra torsdagen, under medieradarn, passerade 300 marockanska militärfordon den barriär som skiljer västsahariskt territorium, ockuperat sedan 1975, och den landremsa som kontrolleras av västsahariska Polisario.
Som svar på presidentens brev meddelar FN-organet Minurso, som sedan 1991, ansvarar för att övervaka vapenvilan, att en utredning av händelserna ska inledas.
– Om nödvändigt kommer Minurso att vidta åtgärder i enlighet med sitt mandat, meddelade Farhan Haq, vice talesperson för FN-uppdraget i Västsahara, till nyhetsbyrån Associated Press.
För det första har Marocko ingen rätt att vara i Västsahara över huvud taget.
Pål Wrånge, professor i folkrätt
Enligt den statliga Marockanska nyhetsbyrån MAP var offensiven en koordinerad insats mot ”smugglare”. Men enligt Pål Wrånge, professor i folkrätt vid Stockholms Universitet, är den förklaringen betydelselös ur ett folkrättsligt perspektiv.
– För det första har Marocko ingen rätt att vara i Västsahara över huvud taget, dessutom finns ett vapenvileavtal mellan Polisario och Marocko. Det finns inget folkrättsligt godtagbart skäl att överskrida gränsen med militär för att ingripa mot smugglare, säger Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms Universitet.
Enligt ett uttalande från det Marockanska inrikesministeriet upplöste den marockanska militären tre mötesplatser för illegal handel och destruerade 600 bilar. Men enligt västsahariska nyhetsbyrån Equite Media tillhörde fordonen vanliga mauretanska och västsahariska medborgare.
– Det spekuleras kring att aktionen egentligen har sin bakgrund i de växande motsättningarna mellan Marocko och Mauretanien. Men också att det är en följd av att Marocko känner sig trängda i den FN-ledda förhandlingen mellan Marocko och den västsahariska regeringen, säger Muhammad Mayara, koordinator på Equipe Media.
Sedan vapenvilan har ett särskilt FN-organ, Minurso, under 25 år försökt få till stånd en folkomröstning om självständighet för de, av Marocko ockuperade, områdena.
Nu under innevarande månad ska ytterligare en förhandlingsrunda inledas, ledd av FN:s generalsekreterares personliga sändebud Christopher Ross. Denne har tidigare uttryckt att den enda möjliga lösningen är någon form av självständighet.
Brahim Galli vet att om inte Marocko respekterar internationell rätt och får till stånd omröstningen är han under press från massorna att åter ta upp vapen.
Muhammad Mayara, koordinator på nyhetsbyrån Equipe Media
Förutsättningarna är dock långt ifrån hoppfulla. Relationerna mellan Marocko och FN är minst sagt frostiga. Detta sedan den marockanska regeringen i mars kastade ut 70 Minursoanställda i protest mot att Ban Ki-moon kallat landets närvaro i Västsahara för ”ockupation”.
Samtidigt bedöms den nytillträdde västsahariska presidenten, med en bakgrund som försvarsminister, som mer lyhörd för den opinion som gett upp hoppet om den långdragna folkomröstningsprocessen än sin föregångare. Han har också varnat för att Polisario inte ensidigt kommer att upprätthålla vapenvilan.
– Brahim Galli vet att om inte Marocko respekterar internationell rätt och får till stånd omröstningen är han under press från massorna att åter ta upp vapen, säger Muhammad Mayara.
Att Polisario förr eller senare kommer att tröttna är något som även Pål Wrange håller för troligt.
– Jag har svårt att säga något annat än att det är förståeligt om man tappar tron på den fredliga vägen. Det har ju nu gått 25 år sedan processen för folkomröstning och självständighet skulle inledas.
