Stora vattenresurser och uppemot 65 procent av världens outnyttjade åkermarker finns i Afrika. Det hävdar Nya partnerskapet för Afrikas utveckling, Nepad, Afrikanska unionens tekniska organ. Under de senaste 30 åren har det afrikanska jordbruket ökat sin produktion med 30 procent, enligt en ny rapport från Nepad.
Organet påminner samtidigt om att den globala befolkningen fortsätter att öka och kommer att uppgå till närmare tio miljarder människor år 2050. Enligt FN:s livsmedelsorganisation, FAO, innebär det att jordbruksproduktionen måste öka med minst 70 procent.
Eftersom Afrikas andel av den globala befolkningen beräknas öka från 15 till 25 procent påpekar Nepad att kontinentens bönder kommer att ha en nyckelroll i framtiden.
Det finns dock en rad problem inom det afrikanska jordbruket. Ett av de stora hindren är de många tullavgifter och osmidiga gränsregler som gäller mellan många av kontinentens 55 länder. Det skapar i synnerhet problem för de länder som saknar egna kuster, då dessa länder enligt Nepad drabbas av stora kostnader i samband med att man försöker exportera varor via andra länders hamnar.
– Transporter är så problematiska i Afrika. Det är dyrt och ibland även riskabelt, säger ugandiern Ahmad Ibrahim till Nepads rapportförfattare.
Han arbetar med att exportera bland annat sesamfrön och jordnötter och påpekar att väntan kan bli lång vid gränsövergångar, samtidigt som varor har en tendens att försvinna. Enligt rapporten finns det även exempel på hur regler inom vissa länder oavsiktligt slagit mot den inhemska handeln.
Ett annat stort problem är den bristande infrastruktur som finns i stora delar av Afrika, vilket bland annat försämrar möjligheten att transportera livsmedel med lastbilar.
Nepad skriver om ett färskt exempel, där minst tio fartyg tidigare i år var på väg att lasta av 450 000 ton vete som nödhjälp till områden som drabbats av en svår torka i Etiopien. Hamnen i Djibouti hade dock inte den kapacitet som krävdes för att ta emot dessa fartyg, och trots den rådande nödsituationen tvingades fartygen vänta utanför hamnen i flera veckor innan lasten kunde lossas.
FAO påpekar även att det råder brist på lagringsmöjligheter av jordbruksprodukter och en bristande tillgång på el på många platser, vilket leder till att bönder tvingas använda sig av dyra dieselgeneratorer för att driva vattenpumpar. På global nivå beräknas närmare 30 procent av den mat som produceras att gå till spillo.
Enligt Richard Munang vid FN:s miljöprogram Unep leder de bristande lagringsmöjligheterna till att skördar till ett värde av motsvarande fyra miljarder dollar går förlorade i Afrika varje år.
Ytterligare ett problem är den korruption som både små och stora jordägare drabbas av medan de företag som transporterar varor långt kan tvingas till stora utgifter i form av utbetalningar av mutor. Många av kontinentens bönder har även svårt att få lån till investeringar och tvingas därför avstå från inköp av utrustning som skulle kunna öka deras skördar. Det har i sin tur bidragit till att exempelvis veteskördarna i Afrika är betydligt lägre per hektar jämfört med i många andra områden.
Det afrikanska jordbruket måste dock snabbt övervinna en del av dessa hinder, påpekar Ousmane Badiane, vid USA-baserade International Food Policy Research Institute, som citeras i Nepads rapport.
– Situationen är allvarlig med tanke på att en fjärdedel av befolkningen i Afrika söder om Sahara för närvarande går hungrig. Staterna måste använda sig av en full arsenal av moderna verktyg om de ska lyckas få fram mat till de egna länderna, men också till de ökande befolkningarna på andra platser, säger Ousmane Badiane.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr