136 av Sveriges kommuner lovar heltid till sina anställda, men få infriar löftena. I en kartläggning som tidningen Arbetet gjort framkommer att det endast är i två av de 136 kommunerna som fler än 80 procent jobbar heltid. I genomsnitt arbetar 63 procent heltid i kommunerna.
En av de kommuner som fattat politiskt beslut att göra heltid till norm är Uppsala. Där ska, som Arbetaren berättat om tidigare, de vård- och omsorgsanställda som arbetar deltid få sina anställningskontrakt omvandlade till heltid vid årsskiftet.
En anonym enkät har precis skickats ut till de 1400 deltidsanställda som berörs där de får ange om de vill gå upp i tjänstegrad. I annat fall måste de ansöka om tjänstledigt på den procent av heltid de inte vill arbeta.

Anna Bittner är HR-direktör på kommunen och hon är positivt inställd till reformen även om hon medger att det är en stor utmaning att införa den på så pass kort tid.
– Nu under hösten så ska vi fånga upp och arbeta med hur vi bäst kan lägga pusslet. Det handlar om hur vi organiserar oss, hur vi kan göra en smartare bemanningsplanering, vilka närliggande enheter som finns och hur behoven ser ut. Delvis kommer vi behöva tänka om och tänka nytt, säger hon.
I Umeå kommun, där heltidsnormen infördes i våras, har facket sett indikationer på att de anställda tappar inflytande på sina jobb, bland annat finns det ett stort missnöje med obligatorisk tjänstgöring varannan helg.
– Vi driver frågan om rätten till heltid, men det ska vara just en rättighet inte en skyldighet. Att införa heltid kan inte ske på bekostnad av arbetsmiljön, det måste tillsättas pengar om det ska bli genomförbart, säger Anton Markeby, vice ordförande för Kommunal i Umeå.
Att införa heltid kan inte ske på bekostnad av arbetsmiljön, det måste tillsättas pengar om det ska bli genomförbart.
Anton Markeby, vice ordförande för Kommunal i Umeå
Kommunal i Uppsala menar också att det är lite kort om tid att få allt på plats och har även de uttryckt oro över att deras medlemmar kommer att få mindre att säga till om på sina arbetsplatser. Bland annat sedan kommunen, för att kunna lägga bemanningspusslet, meddelat att de ska införa kombinationstjänster så att en anställd som vill gå upp i tid kan få arbeta på olika arbetsplatser med olika arbetsuppgifter.
– En farhåga är att det kommer att bli mera styrt, att våra medlemmars inflytande över arbetsmiljö och scheman minskar. Arbetsgivaren måste ändra synsätt på de anställda och se dem som en tillgång i stället för en belastning, sade Helena Ersson, ordförande för Kommunal i Uppsala, till Arbetaren förra veckan.

En annan försvårande omständighet för kommunerna att lyckas med att ge alla heltid är de delade turerna, vilka är vanligt förekommande i dag.
– Glädjande nog finns det kommuner som har infört heltid utan att behöva ta till delade turer. Däremot har det visat sig vara väldigt svårt att ta bort delade turer utan att kostnaderna ökar, säger Heléne Fritzon, ordförande för förhandlingsdelegationen på arbetsköparorganisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, till Arbetet.
Enligt Anna Bittner är kommunens ambition när det gäller kombinationstjänster att de anställda åtminstone inte ska behöva byta arbetsplats samma dag, och i sådana fall det är nödvändigt tjänstgöra på närliggande enheter.
– När det gäller delade turer har vi arbetat aktivt med att minska det, det politiska målet är att det inte ska förekomma alls men det är klart att det återstår en del att göra, säger hon.
Ska vi lyckas med heltidsfrågan måste vi på allvar titta på arbetsmiljön inom vården och det är något som hela Sverige står inför.
Anna Bittner, HR-direktör på Uppsala kommun
Kommunal är också kritiska till att kommunen räknar med att det ska bli ett nollsummespel utan att ha presenterat några riktiga ekonomiska kalkyler.
– När vi tittar på hur en del andra kommuner gjort så har vi sett att just heltidsarbete inte har kostat mycket extra. I stället går det att se andra positiva besparande effekter, som till exempel minskad sjukfrånvaro. Varför vi tror att vi kan lyckas med det är för att vi är en stor arbetsgivare med många olika boenden, äldreboenden och hemvård inom samma geografiska område i kommunen och för att vi i dagsläget har ett stort antal timanställda och visstidsanställda, säger Anna Bittner.
Men hon tillstår också att det finns stora problem, framför allt vad gäller arbetsbelastningen för dem som arbetar inom vården, som kommunen måste jobba aktivt med att minska.
– Farhågan som jag har handlar om arbetsmiljöutmaningen. Vård- och omsorgsområdet är en tuff arbetsplats både fysiskt och psykiskt och tittar vi på tunga mansdominerade branscher så ser villkoren helt annorlunda ut. Ska vi lyckas med heltidsfrågan måste vi på allvar titta på arbetsmiljön inom vården och det är något som hela Sverige står inför. Det här är ett politiskt försök till en jämställdhetsreform och det är en jätteviktig samhällsfråga.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.