Pim van Dorpel, vice förbundsordförande, Hotell- och restaurangfacket
– Om anställningen är nyckeln till att få stanna finns det alltid en risk för utnyttjande, men situationen är egentligen inte ny. Den finns även idag med arbetskraftsinvandringen av personer utanför EU. Det kommer att vara fler som omfattas av det nu och det ökar ju risken.
– Vad som krävs är en regeländring kring arbetskraftsinvandring. Vi har i dag inga sanktionsmöjligheter. Arbetsgivarna har ett krav att de ska erbjuda kollektivavtalsliknande villkor. Vi har krävt att om man sagt att man anställer i två år ska man sedan också vara skyldig att betala ut den lönen. Även om den anställda inte är intresserad av att gå till facket, vill vi att arbetsgivaren ska ta risken och stå för den kostnad den angett.
– Vi har ingen plan, men kommer att ta fram det utifrån vad som verkligen sker på arbetsplatserna. Men det är svårt för oss om inte arbetstagaren är villig att avslöja missförhållanden. Vi kan yttra oss på en förfrågan från Migrationsverket, utifrån den kännedom vi har av företaget, men vi kan inte agera undersökande myndighet.
Det finns enskilda småföretag med en aggressiv attityd mot fackligt medlemskap, men man kan bli medlem utan att berätta för arbetsgivare.
Jari Visshed, tredje ordförande, Fastighetsanställdas förbunds
Jari Visshed, tredje ordförande, Fastighetsanställdas förbunds
– Det är helt naturligt att en person som har flytt vill ha permanent uppehållstillstånd. Är det avhängigt ens anställning, inte tror jag att man bråkar och ställer krav i den situationen. Man gör allt för att hänga kvar i anställningen. I mindre företag utan vana av facklig insyn kan det nog hända att man utnyttjar den här gruppen.
– Jag tror att den är oerhört svår att tackla. Hela vårt fackliga system bygger på att det är den enskilde medlemmen som vänder sig till oss och anmäler ett orättvist förhållande. Men är din möjlighet att stanna avhängigt din anställning så blir du inte så benägen att säga något till oss. Möjligen kan de vända sig till oss om anställningen upphör, men då krävs det att de är medlemmar hos oss.
– Tidigare har vi upptäckt företag som satt billig arbetskraft i system. Då har vi gjort arbetsplatsbesök på de företagen och försökt få folk att gå med i facket. Det finns enskilda småföretag med en aggressiv attityd mot fackligt medlemskap, men man kan bli medlem utan att berätta för arbetsgivare.
Man ska inte behöva kastas ut ur landet för att ens arbetsgivare är en idiot, men samtidigt ska ingen villkorsdumpa.
Sebastian Carlsson,från Norrköpings LS av SAC
Sebastian Carlsson, förhandlingskommittén, Norrköpings LS av SAC
– All rätt att befinna sig i landet som bygger på att kunna visa upp ett jobb innebär att vara helt utlämnad till arbetsgivarens godtycke. Det drar också undan grunden för att organisera eftersom det sätter de anställda i en sådan utsatt situation. De som kommer tvingas ta jobb som kommer löne- och villkorsdumpa för dem själva och för oss andra.
– Vi är en liten fackförening, men vi kan alltid verka där vi finns. I Norrköping ser man mönster i var folk tar jobb, och oegentligheter kommer fram ganska fort. Man måste möta dem och skapa en ömsesidig förståelse av att vi tillsammans kan jobba i bådas intresse. Man ska inte behöva kastas ut ur landet för att ens arbetsgivare är en idiot, men samtidigt ska ingen villkorsdumpa.
– För att få kontakt och nå ut till de här personerna tror jag också att det krävs ett samarbete mellan de organisationer som arbetar med flykting- och asylfrågor. De kan fungera som en kanal in i vår rörelse.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr
