Norska flyktingrådet, NRC, uppger att fler än 19,2 miljoner människor tvingades på flykt undan katastrofer i 113 olika länder, bara under förra året. Samtidigt är risken stor att situationen kommer att förvärras i takt med klimatförändringarna.
Flera oberoende humanitära organisationer varnar för att naturkatastroferna både kommer att bli fler och allvarligare i framtiden.
– Klimatförändringarna är vår generations största utmaning, säger Jan Egeland, generalsekreterare för Norska flyktingrådet, som har över 5 000 humanitära hjälparbetare på plats i över 25 olika länder.
Jag hoppas att länders ledare kan ställa sig frågan om de åtminstone kan sluta med att leverera vapen och pengar till de väpnade grupper som systematisk bryter mot humanitär rätt och bombar sjukhus och skolor.
Jan Egeland, generalsekreterare för Norska flyktingrådet
Jan Egeland, som var FN-chef för humanitära frågor och nödinsatser mellan 2003 och 2006, var en av de mest aktiva talarna i samband med FN:s humanitära toppmöte i slutet av maj i år. Där underströk han att de humanitära organisationerna inte har lyckas hjälpa alla civila som drabbas av de olika kriser som råder i världen.
– Jag hoppas att länders ledare kan ställa sig frågan om de åtminstone kan sluta med att leverera vapen och pengar till de väpnade grupper som systematisk bryter mot humanitär rätt och bombar sjukhus och skolor, sade han i samband med mötet.
Organisationen för migration, IOM, beräknar att det kommer att finnas 200 miljöflyktingar i världen år 2050. En stor andel av dem är människor som för närvarande bor i kustnära områden och som löper stor risk att tvingas bort av stigande havsnivåer.
I en intervju med nyhetsbyrån IPS, tidigare publicerad i Arbetaren, säger IOM:s generaldirektör William Lacy Swing att utflyttningen redan har inletts.
– Migrationen från kustområden har redan börjat, men det är svårt att vara exakt eftersom det saknas bra data. Vi vet inte i dag. Men det är tydligt att det kommer att bli en viktig fråga i framtiden och att det kommer att ske både från lågliggande öar i Stilla havet och Västindien och länder som Bangladesh där människor byggt hus nära kusten och drabbas av återkommande översvämningar, sade William Lacy Swing.
Han varnade samtidigt för fler framtida konflikthärdar.
– Det är tydligt att det kommer att bli fler konflikter på grund av brist på mat och vatten, vilket kommer att förvärras av klimatförändringarna.
Det har aldrig funnits lika många komplexa och fortsatt pågående humanitära nödlägen som det gör nu.
William Lacy Swing, IOM:s generaldirektör
William Lacy Swing slog samtidigt fast att politiska kriser och naturkatastrofer är de främsta drivkrafterna bakom den migration som sker i världen i dag och att framtidens klimatflyktingar kommer att adderas till de 60 miljoner människor som redan i dag befinner sig på flykt undan krig och förföljelse.
– Det har aldrig funnits lika många komplexa och fortsatt pågående humanitära nödlägen som det gör nu. I dag finns det 40 miljoner människor som har tvingats bort från sina hem och 20 miljoner flyktingar, det är det högsta antalet människor som är rotlösa sedan andra världskriget, sade han.
Den 25 juli antog FN:s generalförsamling en resolution som innebär att IOM kommer att ingå som en del i FN-systemet. Organisationen bildades i efterspelet till andra världskriget för att hjälpa europeiska flyktingar och bidrog under förra året till att hjälpa 20 miljoner migranter i olika delar av världen.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr