Den frilansjournalist som uppträtt som journalist under pseudonymen ”Egor Putilov” samtidigt som han avlönats av Sverigedemokraterna har även publicerats i Arbetaren. Det rör sig om totalt tio artiklar mellan 2012 och 2015.
– Att han nu jobbar på SD:s kansli och har skrivit under den tiden under annat namn är tillräckligt för att känna att det hela är djupt olustigt. Vad gäller övriga uppgifter är det fortfarande ett gytter och det är ännu mer höljt i dunkel vad han har haft för motiv, säger Arbetarens chefredaktör Toivo Jokkala.
Att han nu jobbar på SD:s kansli och har skrivit under den tiden under annat namn är tillräckligt för att känna att det hela är djupt olustigt.
Toivo Jokkala, chefredaktör, Arbetaren
De artiklar som publicerats i Arbetaren har dock inte varit relaterade till migrationsfrågor och inte heller publicerats under den tid som Egor Putilov officiellt arbetat på uppdrag av SD. Enligt Putilovs egen uppgift inledde han sin anställning där i mitten av februari i år.
Putilovs sista artikel i Arbetaren publicerades i juni 2015. Det var innan Toivo Jokkala blivit utsedd till chefredaktör. Chefredaktör och ansvarig utgivare var vid tillfället Daniel Wiklander. Han säger att under den tid han hade kontakter med Egor Putilov såg han inte skäl att ana oråd.
– Jag blev inte personligen kontaktad av honom, vad jag kan minnas. Det var ofta på den tiden redaktionssekreteraren som raggade fram frilansskribenter och kollade upp dem. Den första var en artikel från Syrien som verkade intressant, säger han.
Även om han vid senare tillfällen träffade frilansskribenten personligen var det, enligt Daniel Wiklander, inget i vare sig ämnesval eller uppträdande som gav anledning till misstankar om oegentligheter.
Han hade en förklaring till varför han skulle skriva under pseudonym som gick ut på att han var under hot eller liknande. Jag tänkte att ”så kan det vara”.
Daniel Wiklander, före detta chefredaktör, Arbetaren
Under den tid då han publicerades i Arbetaren hade han inte heller profilerat sig i invandringsdebatten på det sätt som han gör nu. Redan vid första publiceringen uppgav skribenten att ”Egor Putilov” var en pseudonym och Daniel Wiklander säger att han också kände till hans formella identitet. Den förklaring som skribenten gav till pseudonymen bedömdes också vara trovärdig.
– Han hade en förklaring till varför han skulle skriva under pseudonym som gick ut på att han var under hot eller liknande. Jag tänkte att ”så kan det vara”. Vi visste ju vad han hette, ja, eller vad han bytt till för namn i Sverige, säger han.
De artiklar som publicerades i Arbetaren var utrikesreportage från bland annat Ukraina, Egypten och Syrien. I maj 2015 prickades dock tidningen av Pressens opinionsnämnd, PON, för en artikel skriven av Egor Putilov. Artikeln handlade om den ryska statens propagandakrigföring och sammanställde anklagelser mot medlemmar av oppositionsgrupper om kopplingar till regeringen.
PON:s invändning handlade om att tillräckliga ansträngningar inte hade gjorts för att låta en utpekad rysk oppositionell bemöta kritiken. Förutom den artikeln, som mottog politisk kritik från vänsterhåll, har inga andra artiklar gett upphov till kritik av faktainnehållet. Daniel Wiklander säger att även om det nu getts anledning att se över artiklarna en extra gång har inget hittills tytt på att faktainnehållet är felaktigt.
– Jag har fortfarande inget konkret, när jag tittar tillbaka, som gör att jag kan ifrågasätta hela hans journalistiska gärning. Det går inte att säga, med det jag läst, att ”nu fattar man att det där bara var bullshit”, säger han.
Att omedelbart rensa bort journalistens namn ur Arbetarens historia skulle leda till att vi försöker dölja saker ur vår egen historia.
Toivo Jokkala, chefredaktör, Arbetaren
Men det åligger nuvarande chefredaktör och ansvarig utgivare, Toivo Jokkala, att ta beslut om hur tidningen ska agera med de publicerade texterna.
– Att omedelbart rensa bort journalistens namn ur Arbetarens historia skulle leda till att vi försöker dölja saker ur vår egen historia. Det ser jag inte som det mest renhåriga, säger Toivo Jokkala.
Texterna kommer alltså att ligga kvar?
– Vi har inte bestämt formen för hur vi ska hantera det än. Vad jag ser i dagsläget är att låta dem ligga kvar, men tillfoga en informationsruta synligt invid artiklarna där man i korthet förklarar situationen och länkar till artiklar som fördjupar i frågan, säger han.
Efter att denna intervju genomfördes har också en sådan ruta infogats vid samtliga av Egor Putilov signerade artiklar på Arbetarens webbplats.
Egor Putilov uppger själv till Arbetaren i ett mejl att hans artiklar inte bar med sig en dold agenda. Han svarar dock inte på efterföljande fråga, trots flera påminnelser, om han under sin tid som journalist har haft andra hemliga uppdragsgivare. *
* UPPDATERING:
Efter denna artikels publicering hörde Egor Putilov av sig med detta skriftliga svar:
”Nej, självklart har jag inga andra eller ’hemliga’ uppdragsgivare. För övrigt tycker jag att att använda rysskräck för att antyda att jag är någon slags spion vilket Aftonbladet har gjort är ohederligt.”
