I den franska kuststaden Calais ligger Europas största flyktingläger. Där bor tusentals migranter från främst Afrika och Mellanöstern som drömmer om chansen till ett nytt liv i Europa.
Men den brittiska högerregeringen vill nu stoppa alla flyktingar från att ta sig in i landet och beslutade därför nyligen att sätta upp en jättelik mur längs vägen vid lägret.
Arbetet beräknas påbörjas redan denna månad och muren kommer därigenom att ersätta det stängsel som tidigare funnits på platsen och som enligt Storbritanniens migrationsminister Robert Goodwill inte hjälpt att täppa till passagen under den brittiska kanalen.
– Folk kommer fortfarande igenom. Vi har försökt med stängsel. Nu bygger vi en mur, sade Robert Goodwill i en debatt i parlamentet under tisdagen.
Ett uttalande som fått både mycket uppmärksamhet och hård kritik från flera människorättsorganisationer.
Tonen i det brittiska parlamentet var stundtals hård när frågan diskuterades tidigare i veckan. Delar av oppositionen har jämfört planerna på bygget med den amerikanska presidentkandidaten Donald Trumps förslag på att bygga en jättelik mur mellan USA och Mexiko för att stoppa flyktingar att ta sig in i landet.
Även flera människorätts- och hjälporganisationer i både Frankrike och Storbritannien har rasat över beslutet.
– Var du än bygger murar i världen så hittar människor ett sätt att ta sig runt, sade Francois Guennoc, som är ordförande för en fransk hjälporganisation som arbetar med flyktingar, i ett uttalande.
Dominoeffekten blir ju att om välfärdsstater inom EU gör så här så går det knappast att kräva något över huvud taget av länder som Eritrea eller Afghanistan.
Madelaine Seidlitz, juridiskt sakkunnig i flyktingfrågor på Svenska Amnesty
Även Amnesty reagerar kraftigt på uppgifterna om det stundande murbygget.
– En mur bryter visserligen inte mot folkrätten eftersom det finns en rättssäker asylprocess i Frankrike. Men det är fruktansvärt olyckligt och ska inte behövas. Dominoeffekten blir ju att om välfärdsstater inom EU gör så här så går det knappast att kräva något över huvud taget av länder som Eritrea eller Afghanistan, säger Madelaine Seidlitz, som är juridiskt sakkunnig i flyktingfrågor på Svenska Amnesty, till Arbetaren.
– Det handlar helt enkelt om vilken sorts värld vi vill leva i – och man ska absolut inte underskatta betydelsen av varje hinder som sätts upp för att försvåra för människor att fly.
Storbritanninen står som finansiär för murbygget, vilket enligt brittiska medier beräknas kosta omkring 21 miljoner kronor, men den brittiska regeringen har sagt att det är upp till Frankrike att bestämma hur arbetet ska gå till.
I samband med bygget har franska myndigheter också beslutat att riva det jättelika lägret i Calais för att i stället bygga två läger i utkanten av Paris dit de många migranterna inom kort väntas flyttas.
Enligt franska hjälporganisationer bor det i dag omkring 9 000 personer i lägret i Calais. Många av dessa med hopp om att ta sig till Storbritannien via den tunnel som går under den brittiska kanalen.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr