Hovrätten för nedre Norrland anser inte att en örfil på jobbet som undersköterska är tillräckligt allvarligt för att utdöma skadestånd. I och med beslutet ändrar hovrätten en tidigare tingsrättsdom om 5 000 kronor i skadestånd.
Emma Öberg, undersköterskan som fick motta slaget på akutmottagningen på Örnsköldsviks sjukhus, är besviken.
– De tyckte nog i hovrätten att det var ett litet slag och att man ska kunna stå ut med sådana saker när man jobbar på en akutmottagning, kommenterar hon utfallet till Kommunalarbetaren.
Hovrätten noterar att en undersköterska inte ska behöva vara beredd på våld i arbetet, men att kränkningen inte är tillräckligt allvarlig för att utdöma skadestånd. Patienten döms för ringa misshandel till skyddstillsyn med samhällstjänst.
– Jag blev jätteledsen och arg när jag läste det. Våld i vården är ett stort problem och det sänder signaler till arbetsgivarna att det inte är lika viktigt att förebygga riskerna, säger Yeshiwork Wondmeneh, arbetsmiljöutredare på Kommunal.
Det handlar inte bara om fysisk skada utan om kränkningen i arbetet som kan leda till psykisk skada.
Yeshiwork Wondmeneh, arbetsmiljöutredare på Kommunal
Under en längre tid har vårdpersonal varit en av de fem yrkeskategorier som löper störst risk för att skadas allvarligt av våld i arbetet. I Afa försäkringars lista över utsatta yrkesgrupper kommer undersköterskorna på femte plats efter poliser, anställda i handeln, väktare och lokförare.
I fallet med den örfilade undersköterskan anser Yeshiwork Wondmeneh att att domstolen varit för enkelspårig i sin bedömning.
– Jag tycker att domstolens beslut är helt fel. Det handlar inte bara om fysisk skada utan om kränkningen i arbetet som kan leda till psykisk skada. Våld i vården är ett ökande problem och en del i det är att det förebyggande arbetet inte varit effektivt, säger hon.
Enligt en genomgång, utförd av tidningen Vårdfokus, har hot och våld mot vårdpersonal ökat kraftigt de senaste åren. Mellan 2010 och 2014 ökade antalet incidenter inom vård och omsorg med 41 procent, enligt deras sammanställning av uppgifter från Arbetsmiljöverket.
– Det ska inte hända, men det händer hela tiden. Trycket på akuten kan bidra. Minskade resurser kan vara en av orsakerna. Människor sitter i många timmar och väntar på vård. En arg person kan agera på fel sätt, men det är arbetsgivaren som har ett ansvar att förebygga, säger Yeshiwork Wondmeneh.
Studier inom den psykiatriska vården har visat att ju fler patienter man hade på en avdelning, desto högre var sannolikheten att det uppstod våld.
Ulf Isaksson, lektor i psykiatrisk omvårdnad
I detta får hon understöd i den analys av orsakerna som ges på Vårdhandboken.se, en webbplats framtagen av Sveriges landsting. Där skriver Mats Lundström och Ulf Isaksson, båda lektorer på Institutionen för omvårdnad på Umeå universitet, att hot och våld ökat kraftigt i vård och omsorg sedan början av 1990-talet.
”I studier av våld i arbetslivet pekar man på att det kan finnas förändringar i vården som lett till ökade risker för försämrat samspel mellan vårdare och vårdtagare. Exempelvis nämns en ökad stress och ökad administration i vården som faktorer som kan ha lett till ökningen av våld”, skriver de.
– Studier inom den psykiatriska vården har visat att ju fler patienter man hade på en avdelning, desto högre var sannolikheten att det uppstod våld. I dag har det blivit färre och färre personal. Det leder till frustration, som för en del leder till våld, säger Ulf Isaksson, lektor i psykiatrisk omvårdnad.
Kollegan Mats Lundström säger att, i de studier han genomfört, har bilden framträtt av allt mer slimmade organisationer där mer och mer ansvar delegeras nedåt till enskilda anställda. Hans anser att arbetsköparna inte tar det ansvar som de borde.
– Ensamarbete, låg bemanning och brister i stöd från en frånvarande arbetsledning är riskfaktorer som ökar risken för våld. Men det ska inte förekomma. Ansvaret är inget man kan delegera vidare, det är något som måste ligga på ledningsnivå, säger han.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr