Gruvdrift utgör ryggraden i Perus ekonomi och landet är världens tredje största kopparproducent och den femte största när det gäller utvinning av guld. Den enorma koppargruvan Las Bambas i distriktet Challhuahuacho i södra Peru drivs av det kinesisk-australiska företaget MMG Limited, som kontrolleras av China Minmetals Corporation. Företaget har investerat mångmiljardbelopp i projektet.
Driften vid Las Bambas började i januari och målsättningen är att det ska gå att utvinna 400 000 ton kopparkoncentrat årligen vid gruvan. Men lokalbefolkningen har fortsatt att protestera mot projektet. Konflikten nådde sin kulmen i september förra året då tre personer dödades och 29 andra skadades i en sammanstötning mellan lokalbefolkningen och polis.
Vi är inte ute efter en konflikt. Men om vi ska ge bort gruvan så måste vi få bestämma villkoren.
Daniel Olivera, jordbrukare boendes nära Las Bambas
Efter den händelsen tillsatte landets dåvarande regeringen en arbetsgrupp i syfte att förhandla med lokalbefolkningen. Efter att den konservative presidenten Pedro Pablo Kuczynski övertog makten i somras höll arbetsgruppen sitt första möte i slutet av augusti.
– Vi är inte ute efter en konflikt. Men om vi ska ge bort gruvan så måste vi få bestämma villkoren, säger den lokale bonden Daniel Olivera.
Liksom många andra kritiker anser han att de människor som bor runt gruvan inte har fått sina krav tillgodosedda.
Den nya arbetsgruppen, som bildades i början av året, har fått i uppdrag att hantera frågor kring lokalbefolkningens rättigheter, miljöskydd, hållbarhetsfrågor, samt företagets ansvar. Men enligt den lokala befolkningen, som tillhör folkgruppen quechua, har det enda resultatet hittills blivit att de anhöriga till de tre personer som dödades vid fjolårets sammanstötning har fått kompensation.
Rodolfo Abarca, ledare för en organisation som kämpar för lokalbefolkningens rättigheter, säger att arbetsgruppen nu måste börja hantera de svåra frågorna. Hans organisation kräver bland annat att det genomförs en oberoende studie kring projektet och det faktum att landets myndigheter godkände en miljökonsekvensanalys utan att först konsultera lokalbefolkningen. Detta trots att projektet kan få stora konsekvenser på vattenkällor och miljön.
År 2013 genomförde Perus dåvarande regering en förenkling av de processer som måste genomföras vid gruvprojekt, i syfte att öka de privata investeringarna i sektorn. En av förändringarna var att lokalbefolkningar inte längre måste konsulteras i samband med att miljökonsekvensanalyser ändras.
I Las Bambas var planen från början att transporter från gruvan skulle skötas med hjälp av rörledningar. Men så blev det inte, utan nu sker transporterna i stället med hjälp av lastbilar, något som ytterligare retat upp lokalbefolkningen.
Beslutet att inte bygga rörledningar var dessutom ett hårt slag mot befolkningen i de områden där dessa rörledningar var tänkta att gå. Detta eftersom de hade hoppats på att kunna leasa ut eller sälja mark för att göra plats för rörledningarna.
– Beslutet kom som en kalldusch. Det är mycket sorgligt, säger Daniel Olivera.
Journalister vid sajten Convoca, vilken bedriver undersökande journalistik, har låtit en grupp miljöexperter granska gruvprojektet. Enligt dessa experter borde beslutet att låta lastbilar sköta transporterna från gruvan ha föregåtts av en miljökonsekvensanalys.
Miljöexperterna menar också att en analys av de möjliga hälsofarorna borde ha gjorts eftersom även molybden utvinns i gruvan, ett ämne som är skadligt för människor.
I sitt installationstal som landets nye president sade Pedro Pablo Kuczynski att han skulle verka för att alla miljöregler följs och att lokalbefolkningarnas åsikter respekteras. Men José de Echave, tidigare minister med ansvar för miljöskydd, påpekar att det inte finns några regler som ger allmänheten rätt att tycka till i dessa frågor.
För närvarande finns det 150 olösta konflikter i Peru som involverar utvinning av naturtillgångar. José de Echave menar att regeringen borde agera för att lösa dessa konflikter med hjälp av dialog.
En annan källa till konflikt i Las Bambas handlar om markrättigheter. I byn Taquiruta bor 16 familjer alldeles i närheten av gruvan. De vägrar att lämna sina hem och marker, eftersom de menar att den kompensation de erbjudits är alldeles för låg. De är de sista som ännu inte har gett efter.
Under de senaste två åren har fler än 400 familjer tvingats flytta till en ny ort en halvtimme bort, kallad Nueva Fuerabamba.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr