Sextrakasserierna på bageriet i Skåne började bara en vecka efter att den då 23-åriga kvinnan börjat jobba som kassabiträde. Hon försökte säga ifrån, men det hjälpte inte, och det hela avfärdades som skämt.
Men nu har Diskrimineringsombudsmannen, DO, tagit fallet till Arbetsdomstolen, som ger kvinnan rätt – det är inte acceptabelt att chefen frågar om han får smaka på sin anställds kön.
– Det är tyvärr ett ganska typiskt fall. Sextrakasserier är ganska vanligt när det gäller personer som inte varit på arbetsmarknaden så länge. Det är oftast de med korta osäkra anställningar som i stor utsträckning blir utsatta, säger Johanna Nilsson, processförare på DO.
Det är tyvärr ett ganska typiskt fall. Sextrakasserier är ganska vanligt när det gäller personer som inte varit på arbetsmarknaden så länge.
Johanna Nilsson, processförare, Diskrimineringsombudsmannen
Domen beskriver förloppet. Redan efter en vecka börjar kvinnans närmaste chef kommentera hennes bröst. Han ber henne att inte dra åt förklädet så hårt eftersom han då blir ”helt till sig”. Han stirrar medvetet på hennes bröst och frågar om hennes ”nipplar” blir styva när det är kallt ute.
Trots att kvinnan säger ifrån svarar han bara att ”luften är fri”. Andra gånger blir chefen arg när hon inte accepterar kommentarerna. Efter några månader på jobbet frågar chefen om han inte kan få smaka på hennes kön. Då blir det för mycket och hon sjukskrivs med en akut krisreaktion.
Just att den anställda så tydligt sagt ifrån var en avgörande punkt i att domstolen nu dömer företaget att betala 50 000 kronor i skadestånd till kvinnan. Enligt Johanna Nilsson är det i många fall så att de anställda som trakasserats inte vågat vara lika tydliga.
– Många tänker nog i sina första anställningar att man får ta lite. Man kanske mår dåligt av det, men ser att inte andra reagerar. Man kanske inte vill göra sig obekväm, men kanske inte heller känner till sina rättigheter, säger hon.
Men företaget döms också för den jargong som har rått på arbetsplatsen, där bagetter har kallats för kukar och wienerbröd för våta fittor. Rätten bedömmer att chefen varit ytterst drivande i denna jargong. Chefen har nu slutat på egen begäran.
Även om DO är nöjda med att det blev en fällande dom är de ändå inte helt nöjda med hur Arbetsdomstolen behandlade målet.
Arbetaren skrev i mitten av augusti om att myndigheten hade begärt att domstolen skulle klargöra hur rättsläget ska tolkas på flera punkter. Enligt Martin Mörk, chef för DO:s processenhet, lever inte det svenska skyddet mot diskriminering upp till några av EU-rättens krav. Bland annat handlar det om att arbetsköparen enligt denna även har ansvar för enskilda medarbetares diskriminering – så långt går inte den svenska skrivningen.
–Som det ser ut i svensk rätt i allmänhet ansvarar arbetsgivaren för alla skador som anställda orsakar, men i diskrimineringsskyddet har man gjort avgränsningen att det enbart gäller enbart anställda i ”ledande ställning”, säger Martin Mörk.
Genom att begära att Arbetsdomstolen skulle be EU-domstolen om ett så kallat förhandsbesked hoppades DO kunna bringa klarhet i frågan. Men istället valde Arbetsdomstolen att särskilt pröva om chefen var just i ”ledande ställning”.
– Vi har ansett att den begränsningen inte är förenlig med EU-rätten, vilket innebär att en domstol inte kan uppställa ett sådant krav. Nu har man likväl prövat om personen hade arbetsledande ställning. Det finns alltså fortfarande oklarheter kring vad som gäller när personen inte har det, säger Martin Mörk.
