Det var under högtidliga former och inför en jublande folkmassa som fredsavtalet i Colombia, framförhandlat på Kuba mellan regeringen och landets största gerillagrupp under fyra år, med en penna symboliskt tillverkad som en kula, skrevs under.
FAKTA Fredsavtalet i Colombia
Omkring 220 000 människor uppskattats ha dött i konflikten som pågått sedan början av 1960-talet. I avtalet som nu skrivits under står bland annat:
- Vapenvila och nedrustning.
- Rättvisa för offren för massakrer, våldtäkter och tortyr.
- Att Farc upphör med narkotikaframställning och regeringen samtidigt ger hjälp till fattiga småbönder för omställning av odlingen.
- Farc erkänns som politiskt parti.
- Att jordreformen som undertecknades 2013 implementeras och ger rätt till mark och lån för den fattiga landsbygdsbefolkningen.
Källa: Utrikespolitiska institutet
President Juan Manuel Santos beskrev den historiska överenskommelsen som att ”den hemska natten har tagit slut” och Farc-gerillans ledare Rodrigo Londoño, även kallad Timochenko, bad det 50 års långa krigets alla offer om förlåtelse innan de skakade hand på scen. Enligt opinionsmätningar i landet väntas drygt 50 procent av folket rösta för en implementering av avtalet, vars mening är att få stopp på den blodiga konflikten och öka civilsamhällets roll.
Ändå återstår mycket att göra och trots de stora förhoppningarna är det långt ifrån säkert att våldet upphör.
– Det är naturligtvis fantastiskt hoppingivande men det finns extremt många utmaningar kvar. Allt våld i Colombia rör ju inte inbördeskriget och det finns fortfarande en stor oro när man ser brutaliteten som drabbar bland annat fackförenings- och människorättsaktivister. Därför gäller det även att få bukt med de paramilitära grupperna i landet, säger Anna Nylander, ordförande för Latinamerikagrupperna, till Arbetaren.
Kriget, som varat i över 50 år, har kostat fler än 200 000 människor livet, varav 80 procent beräknas vara civila. Colombia är fortfarande ett av de länder i världen med flest internflyktingar. Situationen för landets ursprungsbefolkning och småbönder är fortfarande mycket tuff.
Några av huvudpunkterna i det nästan 300 sidor långa avtalet är bland annat att Farc ska flytta sina drygt 7 000 soldater till FN-inrättade nedrustningsläger och att den utlovade jordreformen som ska tillhandahålla mark och lån till den fattiga landsbygdsbefolkningen påbörjas.
Förhoppningen är också de många brotten, som till exempel massakrer, våldtäkter och tortyr, som begåtts under den våldsamma konflikten ska komma att tas upp i specialdomstolar. Samtidigt legitimeras Farc av regeringen och ges tio platser i landets parlament.
Claudia Polo arbetar som samordnare på Colombiagruppen vid Fonden för mänskliga rättigheter och har tidigare varit engagerad i studentorganisationen Opción Colombia, som bedriver omfattande fältarbete runt om i landet. Hon följde det historiska undertecknandet hemma framför datorn och säger till Arbetaren att det trots kommande utmaningar känns positivt.
– Det är en jätteviktig signal. Men det kommer att vara krävande med alla stora frågor som politiskt deltagande, landsbygdsutveckling och narkotikafrågan. Och det är framför allt staten som nu måste garantera att allt hålls, det här handlar inte bara om Farc, utan att man faktiskt måste lösa det som ligger bakom konflikten, säger Claudia Polo.
Det kommer att vara krävande med alla stora frågor som politiskt deltagande, landsbygdsutveckling och narkotikafrågan.
Claudia Polo, samordnare på Colombiagruppen vid Fonden för mänskliga rättigheter
På motståndarsidan till avtalet står bland annat många högergrupper i landet, med den tidigare presidenten Álvaro Uribe i spetsen, som oroas över att vänstern, genom Farc:s erkännande, kommer att få större inflytande.
I samband med avtalets undertecknande meddelade EU att de stryker Farc från sin terrorlista, vilket innebär att sanktionerna mot organisationen upphör.
Fortfarande har dock inte landets andra stora vänstergerilla, ELN, påbörjat några förhandlingar med regeringen – vilket av vissa bedömare ses som ytterligare ett hinder i vägen för en varaktig fred.
Den svenska regeringen meddelade i augusti att de kommer att stödja den fortsatta fredsprocessen med 950 miljoner kronor under de fem kommande åren.
