När man slår upp antologin Finnjävlar med ett omslag som pryds av olika finska klyschor och nationalklenoder såsom hockey, mobiltelefoner, bastu, sprit och knivar får man väldigt raskt en bild av hur finnarna hamnat i Sverige och hur deras status som minoritetsgrupp varit. Finland är ett land som skiljer sig påtagligt från vårt. Då sitter ändå länderna ihop, det är bara några timmars restid över Östersjön och båtarna dit går i skytteltrafik.
Redaktör: Kristian Borg
Medverkande: Susanna Alakoski, Ivar Andersen, Andreas Ali Jonasson, Eija Hetekivi Olsson m fl
Verbal förlag, 2016
Finland har under hundratals år varit i svensk ägo och setts som en ”reserv” för arbetskraft, naturresurser och skatter. Trots den stora nytta Sverige haft av Finland betraktas ändå finnarna i stor utsträckning som våra ”efterblivna kusiner” som man kan förlöjliga och framför allt behandla som andra klassens medborgare.
Boken är uppdelad i korta avsnitt skrivna av olika författare, samtliga med finska rötter, och blandar personligt med återberättande. En röd tråd som löper genom boken är just rätten till sitt eget språk och en egen identitet, vilket flera av texterna berör, vissa tydligare än andra. Texten ”Den finska erfarenheten värker” av Kristian Borg träffar som en smocka i magen och är svår att glömma efteråt: ”Skammen. Mamma som knappt kan prata svenska. Pappa med sin egen sjungande ton. Ett språk av lägre rang. Men vi jobbar, vi är välkomna, vi behövs. Under en tid.”
Finnjävlar sammanfattar hur finnar förtryckts i Sverige i århundraden och hur det förtrycket än i dag lever kvar.
I vissa orter i norr tar man ned eller förstör skyltarna som anger orters namn på finska och meänkieli – meänkieli som faktiskt är ett minoritetsspråk i Sverige sedan hundratals år tillbaka. Det är svårt att inte bli illa berörd och närapå ledsen när man läser berättelserna om föräldrar som kommit hit och slitit ut sina kroppar i tung industri, barn som förvägrats tala sitt modersmål i skolan och det dubbla budskapet som finnarna som flydde från kriget 1939 fick när Sverige å ena sidan tog emot dem med öppna armar – ”Finlands sak är vår!” – och å andra sidan tvingade på dem en försvenskning och tog ifrån dem rätten till ett eget språk och en egen kultur.
Ur ett klassperspektiv ska det ju lyftas, vilket också boken gör väldigt bra, att finnarna i stor utsträckning utgjort en del av arbetarklassen i Sverige, med alla de sociala problem som följt med: alkoholism, psykisk och fysisk ohälsa, trångboddhet och fattigdom.
Samtidigt som man kan bli ledsen och förbannad över hur Sverigefinnar behandlats och hur fördomarna lever kvar, blir man glad över att rätten till en egen identitet är så viktig att ingenting kan stoppa en från att slåss för den.
Samtidigt som man kan bli ledsen och förbannad över hur Sverigefinnar behandlats och hur fördomarna lever kvar, blir man glad över att rätten till en egen identitet är så viktig att ingenting kan stoppa en från att slåss för den, precis som man gjorde i vinterkriget.
Finnjävlar rymmer viktiga berättelser om hur finnarnas situation i Sverige varit och hur den kommit att bli till det den är i dag.
Och det här med att tvingas byta till ett svenskt namn, bo i segregerade förorter, ha svårt att komma in på arbetsmarknaden – och gör man det så får man ofta väldigt usla arbeten – de sociala problemen och fördomarna, känns igen i dag. I går var det finnarna, i dag är det nya folkgrupper som genomgår samma sak.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr