Det är positivt att styrelsen för SPF kliver fram i Metro och tar ställning i frågan om Systembolagets etiska arbete. Maria Nilsson skriver att SPF regelbundet träffar Systembolaget för att diskutera villkoren för de sydafrikanska lantarbetarna. Vi hoppas att det framöver kommer att finnas intresse för att även ha en dialog med lantarbetarfacken.
– DFSA:s ursprungsdebattinlägg återfinns här.
Genom kampanjen Rättvis Vinhandel har arbetarna i Sydafrika, Chile och Argentina sedan 2010 bjudit in SPF till samarbete. För tre veckor sedan skrev sydafrikanska CSAAWU till samtliga ledamöter i SPF:s styrelse och vädjade om stöd i strejken på Robertson Winery. De fick aldrig något svar.
Den bästa vägen till varaktig förändring, tycks Maria Nilsson mena, är att överlåta frågan åt storföretagen.
SPF skriver att arbetarna på Robertson Winery förstör för sig själva när de gått ut i konflikt om sina svältlöner och rätten att organisera sig. Konsumenterna bör enligt SPF sluta bojkotta Robertson Winery och överlåta det etiska arbetet åt Systembolaget. Den bästa vägen till varaktig förändring, tycks Maria Nilsson mena, är att överlåta frågan åt storföretagen, i det här fallet Systembolaget. Några egna initiativ från fackligt håll nämns nämligen inte i artikeln.
Arbetarna på Robertson Winery är förstås medvetna om riskerna med en internationell bojkott. Det är första gången som facken på de sydafrikanska vingårdarna använder detta verktyg, trots hemska arbetsförhållanden. Företagarna har inte varit lika restriktiva. De har lejt strejkbrytare, hotat med att dra in löneförmåner, höjt hyror och på alla sätt försökt knäcka den livsnödvändiga fackliga organiseringen.
Maria Nilsson hänvisar till historien, skriver om Sydafrikas övergång från apartheid till demokrati och resonerar om att förändring måste få ta tid.
Vi tolkar historien annorlunda. Svenska folkets bidrag till kampen mot apartheid var inte att passivt överlåta frågan till makthavarna. Svenska konsumenter bidrog till apartheids fall genom en omfattande bojkott av sydafrikanska varor. Den hållning som SPF nu intar i förhållande till Robertson Winerys arbetare intogs på den tiden av Moderaterna. Ulf Adelssohn gjorde ett känt uttalande om att bojkott är fel väg att gå eftersom ”de stackars [n*-ordet] kommer att förlora jobben”.
Arbetsvillkoren på vingårdarna i Sydafrika liknar många gånger de som de svenska statarna hade för hundra år sedan. Beroendeställningen till gårdsägarna, den geografiska isoleringen, svältlönerna och diskrimineringen av fackligt aktiva gör det svårt att organisera sig.
Ändå var det just statarnas egen organisering i Svenska lantarbetarförbundet – deras strejker, blockader och demonstrationer – som till slut lyckades avskaffa statarsystemet. Många hjälpte till. Ivar-Lo Johansson och Lubbe Nordström skildrade statarnas kamp för bättre liv, men det var statarna själva som stod för förändringen.
Låt oss hoppas att även det Sydafrikanska statarsystemet avskaffas. Vi tror inte att det kommer att ske genom välvilliga storföretag och deras etiska arbete. Vi tror att det kommer att ske genom facklig organisering och internationell solidaritet.
Sedan kan Systembolagets hjälpa till, i stället för att som nu tala om etisk handel samtidigt som man godkänner så låga löner att arbetarna inte kan leva på dem. SPF tycker att den sydafrikanska minimilönen räcker som krav i Systembolagets etiska arbete. Det tycker inte vi. Den lönen räcker till 60 procent av en näringsrik kost.
2013 rasade storstrejken på landsbygden i Sydafrika. Tiotusentals arbetare strejkade och efter bara några veckor höjdes minimilönerna med 50 procent. Det är mycket mer än vad någon CSR-kod har åstadkommit.
Under storstrejken meddelade Systembolaget sina kunder att konflikten inte rör monopolets produkter (förklaringen till den vetgirige var att de viner som fanns på hyllorna skördats förra året och alltså inte hade någonting med problemen i Sydafrika att göra). Vd Magdalena Gerger gick ut i Sveriges Radio och påstod att det var Systembolagets förtjänst att minimilönen höjts.
Den gången teg SPF. Kort efter strejken deltog, som Maria Nilsson skriver, en grupp SPF-medlemmar i en resa till Sydafrika anordnad av Systembolaget där de tillsammans med Systembolagets chefer besökte vingårdar och träffade olika organisationer och fack. Det är tråkigt att resan inte väckte något engagemang att samarbeta med de berörda arbetarna.
Hur ser SPF på att Systembolaget har valt en etisk uppförandekod som exkluderar fackföreningarna i syd?
Vi i SAC:s fackklubb på Systembolaget stöttar bojkotten på Robertson Winery och kräver att Systembolaget skärper de etiska kraven på vinerna från Sydafrika. Vi får mycket stöd från kollegor på olika butiker, varav flera är medlemmar i Unionen.
Vi undrar därför om det är SPF:s styrelse eller medlemmarna som uttalar sig i Metro? Många medarbetare vill veta mer om de aktuella frågorna och vi arrangerar därför gärna en gemensam debatt med SPF där vi kan diskutera öppet om vad vi som systembolagspersonal kan göra för att hjälpa facken i syd. Vad sägs om det?
Hur ser SPF på att Systembolaget har valt en etisk uppförandekod som exkluderar fackföreningarna i syd? Varför tycker SPF att det räcker med etiska krav på minimilöner som är så låga att de inte räcker till mat? Hur ser SPF på att upp till 77 procent av vinets värde stannar i Sverige medan arbetarna i syd får mellan 3 och 5 procent? Vilka fackliga vägar framåt ser SPF för att förbättra den uppmärksammade situationen på vingårdarna i Sydafrika?