Under första veckan av oktober låg temperaturerna i vissa delar av Sri Lanka på upp emot fem grader över genomsnittet. I landets norra centralprovins, som är mycket viktig för risproduktionen, uppmättes över 38 grader Celsius.
Den heta och torra period som nu varat länge i Sri Lanka har lett till att landets myndigheter tvingats börja transportera rent dricksvatten till över en halv miljon människor. När vattentransporterna försenats har den utsatta befolkningen i stället tvingats vända sig till privata vattenförsäljare för att inte drabbas av törst.
– Situationen har nu varit likadan i tre månaders tid, säger bonden Ranjith Jayarathne, som bor i norra centralprovinsen.
Innan dess var det i stället risken för översvämningar som plågade lokalbefolkningen. I maj ledde den kraftiga nederbörd som följde efter stormen Roanu till att stora delar av landet drabbades av översvämningar och stora jordskred. Mängder av människor drabbades hårt och över 150 människor dödades i samband med katastrofen, eller har förblivit försvunna.
Även andra länder i regionen riskerar att drabbas hårt av det förändrade klimatet. Enligt en studie gjord av Asiatiska utvecklingsbanken kan Sydasiens länder gemensamt komma att förlora 1,3 procent av sin årliga bruttonationalprodukt år 2050 – även om den globala temperaturökningen kan hållas under två grader Celsius.
Efter år 2050 förväntas förlusterna att stiga snabbt. Och om temperaturökningarna inte kan hållas under tvågradersmålet kan förlusterna komma att uppgå till hela 8,8 procent av BNP till år 2100, enligt studien.
Klimatanpassningen kommer inte att bli någon billig affär. Länderna i Sydasien beräknas komma att behöva lägga runt 73 miljarder dollar om året, från och med nu och fram till år 2100, för att hantera klimatförändringarnas negativa effekter.
Enligt uppgifter från FN-organet FAO har flera extrema väderfenomen i regionens länder under året resulterat i hundratals människors död, samtidigt som miljontals människor förlorat sina hem. Skadorna på jordbruk och infrastruktur har dessutom varit mycket omfattande.
De länder som drabbats är vid sidan av Sri Lanka även Bangladesh, Bhutan, Kina, Indien, Burma, Nepal och Pakistan. Om utvecklingen fortsätter på samma sätt som nu är Sri Lanka och Bangladesh två av de länder som riskerar att drabbas värst av klimatförändringarna.
Enligt Asiatiska utvecklingsbankens analys kan risproduktionen i Bangladesh komma att minska med 23 procent fram till år 2080. Stora delar av huvudstaden Dhaka kan dessutom komma att stå under vatten medan situationen kan bli ännu värre i andra delar av landet.
Det redan fattiga Nepal kan enligt analysen berövas 10 procent av landets BNP till år 2100, på grund av smältande glaciärer och andra klimatrelaterade effekter. I grannlandet Indien kan samtidigt spannmålsproduktionen komma att minska med 14,5 procent till år 2050, enligt utvecklingsbankens analys.
Folk har ännu inte insett de extrema väderfenomenens omfattning.
Kusum Athukorala, vattenexpert
I Sri Lanka har risskördarna redan blivit mindre pålitliga på grund av störningar i monsunen. Asiatiska utvecklingsbanken varnar samtidigt för att landets viktiga produktion av te kan komma att halveras till år 2080.
Enligt FN:s livsmedelsprogram, WFP, har kampen mot undernäringen hämmats av olika väderfenomen i Sri Lanka. Nästan 6,8 miljoner människor i landet, motsvarande 33 procent av befolkningen, beräknas inte ha råd att skaffa sig näringsriktig mat.
I Sri Lanka har man under det senaste decenniet upplevt ett allt mer opålitligt klimat. Men experter menar att landet ändå inte har lärt sig av detta.
– Folk har ännu inte insett de extrema väderfenomenens omfattning, säger vattenexperten Kusum Athukorala.
Kusum Athukorala menar att Sri Lanka är i behov av en nationell plan för hanteringen av landets vattenresurser, och anser att det krävs stora informationsinsatser för att nå ut till landets befolkning.
Samtidigt uppger vissa regeringsföreträdare i regionen att de inser allvaret i situationen, men att de samtidigt står inför en svår balansakt.
– För närvarande är prioriteringen att se till att 160 miljoner bangladeshier får tillräckligt med mat. Vi måste se till att vår klimatpolitik blir den rätta, utan att det drabbar tillväxten, säger Kamal Uddin Ahmed, minister vid Bangladeshs skog- och miljödepartement.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.