Habitat 3 avslutades på torsdagen i Ecuadors huvudstad med att representanter för 195 länder antog en gemensam deklaration om hållbara städer. Grunden för deklarationen, kallad Ny urban agenda, syftar till att verka för en hållbar stadsutveckling och välfungerande stadsplanering.
I det 23 sidor långa dokumentet utlovar länderna att bekämpa fattigdom, orättvisor och diskriminering samt att arbeta för en stadsplanering där framtidens städer ska anpassas för klimatförändringarnas effekter.
Vid sidan av det stora fyra dagar långa mötet samlades experter och organisationer vid två alternativa möten. Där riktades kritik mot FN- mötet och många ifrågasatte i vilken utsträckning den nya deklarationen ska kunna förverkligas.
Fernando Carrión, aktivist från Ecuador som anordnade ett av de alternativa mötena, säger att deklarationens målsättningar ska genomföras av lokala myndigheter – som inte var med och utformade den. Och att detta kommer att skapa motsättningar.
Närmare 35 000 människor samlades vid Habitat 3, som representanter för länder, organisationer, internationella organ, universitet och företag. Tanken är att dokumentet Ny urban agenda ska vägleda arbetet för hållbara städer under de kommande 20 åren.
Efter USA och Europa är Latinamerika den mest urbaniserade världsdelen – runt 80 procent av regionens 641 miljoner invånare bor i stadsmiljöer. Minst 104 miljoner latinamerikaner bor i slumområden, och i hela världen bor närmare en miljard människor i slumområden, enligt FN-organet U.N.-Habitat.
Några av de problem som många städer står inför handlar om att ge befolkningen tillgång till grundläggande service, men det handlar också om problem med utsläpp, ökande trafik och orättvisor av olika slag.
Vi måste tänka om kring hur städer ska organiseras.
Alison Brown, professor, Cardiffs universitet
En stor del av kritiken mot den nya deklarationen handlar om hur dess målsättningar ska kunna förverkligas.
– Vi måste tänka om kring hur städer ska organiseras. Vi måste gå samman och granska hur nationella och lokala myndigheter följer deklarationen. Detta är av största betydelse eftersom mycket beror på hur de lever upp till sina åtaganden, säger professor Alison Brown vid Cardiffs universitet.
Den brasilianska aktivisten Isabella Goncalves menar att deklarationen inte kommer att leda till de politiska reformer som hon menar behövs för att skapa den grundläggande service människor är i behov av.
– Detta kan bara uppnås genom kamp. Det är genom lokalt politiskt deltagande som det går att ställa krav om reformer, säger Isabella Goncalves, som företräder organisationen Brigadas Populares.
Det är genom lokalt politiskt deltagande som det går att ställa krav om reformer.
Isabella Goncalves, Brigadas Populares
Hon deltog vid ett alternativt möte som samlat runt 100 organisationer från 35 länder och där bland annat problem med vräkningar och behovet av billigare bostäder diskuterades.
Habitat International Coalition, som består av 400 organisationer från olika delar av världen, menar att det stora FN-mötet inte lagt tillräckligt fokus på att skydda människor som utsätts för vräkningar, samt på den universella rätten för människor att ha någonstans att bo.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr