Var tredje LO-skyddsombud hindras i sitt arbete, fler än var tionde trakasseras av cheferna, till och med hot och våld från arbetsköparen förekommer. Det visar sammanställningen av vad skyddsombuden uppgett till LO och som publicerats i en rapport. Enligt Sten Gellerstedt, en av två rapportförfattare, beror det på en ny antifacklig trend hos arbetsköparna.
– Antalet trakasserier är väldigt oroande. Jag får en känsla av att det finns en ny anda, att en del arbetsgivare har fallit tillbaka på ett gammalt sätt att tänka: “Jag är chef och ska bestämma, utan diskussion”, säger han till Arbetaren.
2461 – motsvarande 32 procent – av skyddsombuden har uppgett att de hindrats i arbetet. Högst antal har hindrats inom Transport (46 procent), Livs (43 procent) och Hotell- och Restaurang (40 procent)
900 – 12 procent – av skyddsombuden har rapporterat trakasserier. Hårdast drabbat är Hotell och Restaurangfacket (19 procent) Handels (14 procent) och Transport (13 procent)
428 – 6 procent – av skyddsombuden har utsatts för hot eller våld i sin roll som skyddsombud. Flest inom Kommunal (8 procent, där brukare stått för merparten), Handels (6 procent), Transport, HRF och GS (5 procent).
Antalet skyddsombud som upplevde sig hindrade i att utföra uppdraget har ökat med 4 procent sedan förra rapporten 2012. Hindren kan röra sig om att inte bli inbjuden till viktiga möten, men i grövre fall att skyddsstopp nonchalerats. När det gäller trakasserier har allt från att få lönen sänkt till hot om uppsägning rapporterats. 6 procent av skyddsombuden uppger att de under det senaste året har utsatts för våld och hot, en tredjedel av dessa direkt från arbetsköparen. Det är en ökning gentemot skyddsombudens upplevelser 2012.
– Det finns fall där skyddsombudet lagt krav, helt enkelt utfört sitt uppdrag som skyddsombud. Arbetsgivaren har sedan lagt schema så att skyddsombudet till exempel alltid får öppna eller stänga en butik, säger Peter Fundberg, regionalt skyddsombud för Handels, i rapporten.
Enligt Sten Gellerstedt måste facken ”slå näven i bordet”, bli bättre på att stötta och skydda skyddsombuden, samt bli mer lokalt närvarande. Men samtidigt vilar ansvaret tungt på arbetsköparna själva, här måste deras organisationer gå in och stävja utvecklingen. Även om de inte öppet sanktionerar den här typen av hantering, säger Sten Gellerstedt, har den senaste tidens utspel om att skyddsombuden inte ska ses som en facklig roll gett andra signaler.
– De måste ta sina medlemsföretag i kragen. I och med att de är ute och bereder marken för sådana här åsikter, måste de tydligt måste markera att det inte är okej. Inte bara säga det i media, säger han.

Han nämner ett blogginlägg på Svenskt Näringslivs hemsida med titeln ”facket har inte monopol på skyddsombuden”. Medförfattare till inlägget är Bodil Mellblom, arbetsmiljöexpert på arbetsköparorganisationen.
– På de flesta arbetsplatser fungerar det väldigt bra. Men det är skrämmande om det är några som upplever att de hindras i sitt arbete. Det är inte alls bra och inget vi kan stödja, säger hon till Arbetaren.
Att det skulle grunda sig i en antifacklig trend med en mer negativ syn på skyddsombuden och att Svenskt Näringsliv bereder väg för en sådan håller Bodil Mellblom inte med om. Hon tror att det rör sig om ”oseriösa företag inom vissa branscher.” Men att ta medlemsföretagen i kragen, det är inget centralorganisationen kan göra, enligt henne.
– Centralt kan vi bara säga att det inte är något vi står för. Vad orsaken är och hur man kommer tillrätta med det, det är en diskussion som måste tas mellan parterna i respektive bransch, säger hon.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.