Almega Tjänsteföretagen vägrade under avtalsrörelsen att möta Unionens förslag om så kallad flexpension, möjlighet att gå ned i arbetstid från 62 års ålder. Fackets strejk fick blåsas av efter att arbetsköparna fått Arbetsdomstolen, AD, med sig.
Men nu hoppas facket att, under löpande avtalsperiod och fredsplikt, kunna få med sig motparten på en uppgörelse. Men oroade bedömare varnar för att en sådan lösning kan bli dyrköpt för facket. En av dem är Kurt Junesjö, arbetsrättsexpert och tidigare förbundsjurist på LO/TCO Rättsskydd.
– Sitter man utan sitt vanliga konfliktmedel blir i regel överenskommelserna både mesiga och dåliga. Gissningsvis blir det ingen lysande överenskommelse man träffar, säger han till Arbetaren.
Unionen, Sveriges Ingenjörer och Almega Tjänsteföretagen har gjort en principöverenskommelse kring införandet av den så kallade flexpensionen. Men förutsättningen för att den ska bli verklighet är att parterna kommer överens om en rad andra punkter.
Bland annat vill Almega ”göra det lättare för företagen att anställa”. Det brukar betyda ändringar i anställningsskyddet. I det här fallet tycks det handla om införandet av en ny anställningsform. Till DN vill inte Anna-Karin Hatt, Almegas vd svara på om det i klarspråk betyder avsteg från Lagen om anställningsskydd, LAS.
– Vi får återkomma till hur i detalj en sådan anställningsform ska se ut, svarar hon tidningen på den direkta frågan.
Det är en vanlig operation numera. IF Metall har inte strejkat över avtal på 35 år vilket gjort verkstadsavtalen håligare än en grusväg om våren.
Kurt Junesjö, arbetsrättsexpert och tidigare förbundsjurist på LO/TCO Rättsskydd
Kurt Junesjö tycker att läget verkar illavarslande. Han beskriver att i en normal avtalsförhandling har facket möjlighet att använda strejken som påtryckningsmedel. I en situation där den möjligheten saknas, blir det en fråga om att sälja en förmån för att få till en annan.
– Det är en vanlig operation numera. IF Metall har inte strejkat över avtal på 35 år vilket gjort verkstadsavtalen håligare än en grusväg om våren. Här är det likadant. Man säljer ut bland det viktigast som finns, anställningsskyddet. Det är en väldigt dålig förhandlingsstrategi. Den är förkastlig, säger han.
Utöver eventuella ny anställningsformer är även Almegas önskemål att förändra möjligheterna till kompersättning vid arbete utanför reguljär arbetstid. Vidare vill de skapa nya mindre reglerade kollektivavtal för att locka ”moderna IT-företag” att teckna avtal. Det är något som Unionen öppnat för att diskutera.
Vi har från motpartens sida sett att det finns en genuin vilja att lösa frågan för att undvika konflikt i den kommande avtalsrörelsen.
Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen
Men Unionens förhandlingschef Niklas Hjert delar inte Kurt Junesjös uppfattning om förhandling under fredsplikt.
– De flesta över tid hållbara bra avtal är överenskommelser där båda parter anser att man vinner någonting. De går att åstadkomma mellan avtalsrörelserna. Det är inte en vanlig företeelse, men det finns skäl att lösa det innan nästa avtalsrörelse drar igång, säger han.
Är ni inte oroliga över att det kommer att kosta för mycket?
– Vi kommer inte att göra en lösning som vi inte tycker är positiv för Unionens medlemmar. Då blir det ingen lösning helt enkelt. Men vi har från motpartens sida sett att det finns en genuin vilja att lösa frågan för att undvika konflikt i den kommande avtalsrörelsen.
Niklas Hjert vill tona ned farhågorna kring förändringar i kompersättning och anställningsskydd. Förhandlingarna, enligt förhandlingschefen, ska bara handla om att skapa enhetliga regler.
Arbetsköparnas tal om att göra det ”lättare att anställa” är, enligt honom, inte något som ska tolkas som en önskan att kompromissa med anställningstryggheten.
– Detta arbete omfattar inga förändringar av anställningstryggheten Men vi ska titta på frågan om anställningsformer. Det finns i dag en del oklarheter på en del områden kring regleringen av anställningsformerna. Det handlar om att skapa en bra fungerande reglering som innebär trygghet för de anställda, säger Niklas Hjert.
Enligt uppgifter till tidningen Lag & Avtal hoppas parterna på att införa flexpensionen från den 1 november 2017.
