Donald Trumps seger över Hillary Clinton i det amerikanska presidentvalet riskerar att normalisera islamofobin, kvinnohatet, rasismen och antisemitismen som präglat hans kandidatur. Samtidigt har hans kommentarer kring utrikespolitiken inte varit mindre chockerande.
I mars lovade Donald Trump en pro-israelisk lobbygrupp att hans “första prioritet skulle vara att riva upp det katastrofala avtalet med Iran”. Avtalet skrevs under i fjol och som en följd lyftes en rad ekonomiska sanktioner mot Iran i januari.
Ett viktigt argument för att hålla fast vid avtalet är att ett upphävande inte bara skulle skada förbindelserna med Iran, det skulle även kunna leda till att Iran återupptar sitt urananrikningsprogram och innebära bakslag i samarbetet för att tillsammans med Iran bekämpa Islamiska staten i Syrien och Irak, samt leda till motgångar i arbetet för att skapa stabilitet i Afghanistan.
Ett upphävt avtal skulle också kunna skada förtroendet mellan USA och de andra länder som undertecknat avtalet med Iran – Kina, Frankrike, Ryssland, Storbritannien och Tyskland.
Iran undertecknade avtalet med dessa länder och accepterade långtgående begränsningar i fråga om anrikning av uran i utbyte mot att de hårda handelssanktionerna mot Iran lättades. Det innebär bland annat att Iran har kunnat underteckna handelsavtal med länder i Europa och fått tillgång till europeiska banksystem.
Det är ingen tvekan om att det finns ett stort tryck på Donald Trump att riva upp avtalet med Iran.
Att upprätthålla goda förbindelser och att skapa förtroende mellan Natoallierade har varit viktigt inom Nato sedan organisationens grundande 1949. Donald Trump har dock ifrågasatt det partnerskap som försvarsalliansen Nato innebär och hotar att dra tillbaka amerikanska styrkor från Natoländer i Europa och Asien om dessa länder inte betalar mer för Washingtons beskydd.
Natochefen, norske Jens Stoltenberg, har påmint om USA:s skyldigheter.
– Natos säkerhetsgarantier innebär ett åtagande. Alla länder i alliansen har ett ömsesidigt åtagande att försvara varandra utan förbehåll, sade han nyligen.
Om Donald Trump kommer att driva på för att USA ska gå ur Nato kan en stor del av diskussionerna komma att föras bakom stängda dörrar och handla om hur mycket varje Natomedlem bidrar med ekonomiskt och militärt.
Det är ingen tvekan om att det finns ett stort tryck på Donald Trump att riva upp avtalet med Iran. Kasinomiljardären Sheldon Adelson som stått för de största enskilda bidragen till Trumps kampanj är helt emot avtalet.
Sheldon Adelson gav även ett stort finansiellt stöd till grupper och politiker som försökte kullkasta förhandlingarna mellan USA och Iran samt Kina, Frankrike, Ryssland, Storbritannien och Tyskland. Han föreslog även att USA skulle atombomba Iran som en förhandlingstaktik.
Bland republikanerna är synen på det internationella kärnenergiavtalet med Iran mycket negativ och upprepade försök har gjorts att införa nya sanktioner mot Iran.
Utrikespolitiska analytiker i USA och i Natoallierade länder i Europa kommer följa noga hur Donald Trump kommer att förhålla sig till Iranavtalet som ingåtts med USA:s närmsta allierade och största handelspartners, eftersom detta kommer att visa om Trump-administrationen är villig att samarbeta eller ej.
Om Trump-administrationen river upp avtalet kommer andra viktiga allierade som Japan och Sydkorea, samt potentiella allierade som Indien, som har utvecklat handelsförbindelser med Iran, med all säkerhet att notera detta.
Fotnot: Denna text har tidigare publicerats på Jim Lobes blogg om amerikansk utrikespolitik: www.lobelog.com
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.