Kritiken mot kolgruvan på ön Riesco i Chile, den största kolgruvan i landet, kommer från lokalbefolkningen, miljöaktivister, forskare, men också vissa politiker. Många menar att driften är ett bevis på att Chiles miljölagar är alldeles för svaga.
Ön Riesco ligger på Sydamerikas södra spets i Patagonien. Här finns valar, delfiner, sjöelefanter, pingviner och dessutom mängder av landlevande djur och fåglar.
– Jag kommer inte att flytta. Men jag känner av de drastiska förändringarna, säger Gregor Stipicic, som är en av de 150 bofasta som lever på Riesco.
Han lever på att föda upp får, men djuren lever numera farligt på grund av de sprängningar som görs i gruvverksamheten. Större delen av befolkningen på ön lever på samma sätt, som fåruppfödare.
Allt blir förorenat. Närmare 1 500 hektar marker kommer att drabbas direkt.
Ana Stipicic, talesperson för miljögruppen Alerta Isla Riesco
En tredjedel av Riescos landområden upptas av en nationalpark som består av ett stort vildmarksområde.
Kolgruvan på ön ägs av ett dotterbolag till de chilenska bolagen Copec och Ultramar, som har investerat flera miljarder kronor i gruvnäringen på ön. Vid sidan av det dagbrott där det nu utvinns kol har bolaget även hittat fyra andra kolfyndigheter på ön, som än så länge inte har exploaterats.
Planen är att kolbrytningen ska pågå i tolv års tid. Kolet säljs sedan vidare till kolkraftverk i andra delar av landet, samt exporteras till bland annat Kina, Indien och Brasilien. Samtidigt har de sjunkande priserna på kol påverkat verksamheten, som tillfälligt har dragit ner på driften.
Innan brytningen vid dagbrottet inleddes avverkades först 400 hektar skog och en sjö dikades ur. Vid gruvan finns nu tre stora avfallsplatser.
– Allt blir förorenat. Närmare 1 500 hektar marker kommer att drabbas direkt, däribland det 500 meter stora dagbrottet, som redan är 100 meter djupt, säger Ana Stipicic, som är talesperson för den lokala miljögruppen Alerta Isla Riesco.
Enligt henne har flera av öns floder förorenats av gruvdriften, vilket bevisar att reningsprocedurerna vid gruvan inte fungerar. Ana Stipicic säger att gruvan dessutom tvingat bort mängder av vilda djur från deras marker.
De lurade befolkningen, struntade i reglerna och fick sedan rätten att använda sig av dynamit.
Matías Asún, ordförande för Greenpeace Chile
Biologen Juan Capella säger att även koltransporterna med båt från ön utgör en fara, eftersom det sund som båtarna färdas genom är så trångt.
– Det finns rapporter om att lastfartyg har kört på valar. Ju större och tyngre lastfartyg som går genom den trånga kanalen, desto mer ökar risken för att valar dödas, säger Juan Capella.
Enligt kritikerna lovade gruvbolaget till en början att inte använda sig av dynamit i verksamheten. Juristen Fernando Dougnac vid miljöorganisationen Fima säger att det oväsen som sprängningar medför kan vara mycket störande för får när de fått killingar.
Matías Asún, ordförande för den chilenska avdelningen av Greenpeace, säger att gruvbolaget struntade i sina tidigare löften.
– De lurade befolkningen, struntade i reglerna och fick sedan rätten att använda sig av dynamit.
Han menar att landets miljömyndigheter i första hand agerar för att främja ekonomiska intressen.
– Deras officiella hållning är inte att skydda miljön, utan att skydda investeringar.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till prenumeration@arbetaren.se om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.