Hyreslagen lovar hyresgästerna inflytande över renoveringar med hyreshöjning som följd. Men den hyresvärd som får ett nej från de boende kan då vända sig till Hyresnämnden.
Väl där godkänner nämnden ändå 99 procent av renoveringarna och duckar för frågan om hyran, detta enligt Hyresgästföreningens genomgång av utfallen sedan 2002.
– Det visar svart på vitt att det inflytande man har i teorin, inte är värt någonting i praktiken. Här pratar vi hyreshöjningar på upp till mellan 40 och 100 procent, säger Susanna Skogsberg, förbundsjurist på Hyresgästföreningen.
Föreningen har gått igenom 286 avgöranden i Stockholms och Malmös hyresnämnder mellan 2014 och 2015 och från avgöranden i Svea Hovrätt från och med 2002.
Under förra året fick hyresvärdarna rätt i samtliga fall och i Stockholm fick de helt rätt i 96 procent av fallen och delvis rätt i 3 procent. Endast 1 procent av renoveringarna underkändes. Siffrorna är desamma i fallen som överklagats till Svea Hovrätt.
– Vi har ett starkt besittningsskydd genom hyreslagen, vilket är en social skyddslagstiftning. Man har rätt att bo kvar, men har man sedan inte råd med en höjning på flera tusen kronor, vad är då besittningsskyddet värt, undrar Susanna Skogsberg.
Situationen bidrar till att skapa, vad hon kallar, en flyttkarusell. Boende som inte har råd med den nya hyran, tvingas antingen byta till en mindre lägenhet i samma område, eller flytta till en orenoverad lägenhet. När sedan den i sin tur renoveras och hyran höjs fortsätter flyttkarusellen.
Fenomenet kallas ”renovräkning”. På sikt skapar det segregation och socioekonomiskt utsatta områden.
Man resonerar felaktigt och tar inte fasta på att lagen sedan 2002 säger att hyresgästen ska kunna få mer inflytande än att bara säga nej till rena lyxrenoveringar.
Susanna Skogsberg, förbundsjurist på Hyresgästföreningen
Hyresgästföreningen anser att hyresgästen måste få större möjligheter att redan på ett tidigt stadium välja hur långtgående renoveringen av lägenheten ska bli. Susanna Skogsberg förslår till exempel en trestegsmodell där grundnivån är det som krävs för underhållet av huset och övriga steg är frivilliga tillval.
På så sätt kan hyresgästen anpassa renoveringen efter ekonomisk möjlighet. Men om frågan sedan skulle hamna i Hyresnämnden, måste lagstiftningen bli starkare. Samtidigt anser förbundsjuristen att lagen redan i dag tolkas felaktigt till hyresvärdarnas fördel.
– Man resonerar felaktigt och tar inte fasta på att lagen sedan 2002 säger att hyresgästen ska kunna få mer inflytande än att bara säga nej till rena lyxrenoveringar. Men man väljer också ofta att inte ta upp frågan om hyreshöjning med hänsyn till att hyran blir korrekt eftersom den kommer att förhandlas, säger hon.
Arbetaren har sökt Marie Öhrström, chefsjurist på stockholmsvärdarnas intresseorganisation Fastighetsägarna. Hon avstår dock från att svara på Arbetarens frågor.
Hon hänvisar i stället till ett blogginlägg skrivet av förhandlingschefen Nathalie Brard med titeln ”rätt att gå på hyresvärdarnas linje”. I den argumenterar Brard för att Hyresnämnden ska väga renoveringsåtgärderna mot de intressen som ”hyresgäster i allmänhet kan antas ha”.
Hon skriver: ”Hyresvärden har ju ansvar för lägenheten över tid, dvs såväl för den nuvarande hyresgästen som för framtida hyresgäster. Då de flesta hyresvärdar resonerar på det sättet, renoveras lägenheter normalt till den nivå man i allmänhet bör förvänta sig”.
Just nu pågår en statlig utredning med titeln ”Stärkt ställning för hyresgäster”, som bland annat tittar närmare på inflytandet vid ombyggnad. Ett betänkande väntas våren 2017. Susanna Skogsberg ingår som en av flera experter i denna utredning.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr