Trycket hårdnar på Egyptens människorättsorganisationer. En ny lag, klubbad av parlamentet, tvingar alla icke-statliga organisationer i landet att söka tillstånd för att verka. Enligt flera människorättsorganisationer kommer det att innebära slutet för flertalet av landets över 47 000 organisationer.
– Det är verkligen en dödsdom för egyptiska människorättsgrupper och ställer organisationerna under myndighetskontroll. Det syftar till att tysta alla som säger emot både med fredliga och icke-fredliga medel, säger Nadine Haddad, kampanjledare på Amnesty International.
Tillståndet utfärdas av en övervakningsinstans bestående av flera myndigheter, säkerhetstjänsten samt försvars- och inrikesministern. Lagen, som bara har att undertecknas av presidenten, förbjuder aktiviteter som kan tolkas som ”störande av nationell enhet, rikets säkerhet, allmän ordning och moral”.
Brott mot lagen kan resultera fem års fängelse eller böter på nära en halv miljon kronor. Det officiella motivet är att värna rikets säkerhet och motverka terrorism.
– Betänk logiken i det påståendet. Vad har en klinik som rehabiliterar offer för tortyr och sexuella övergrepp att göra med terrorism. Vad det handlar om är att regeringen vill skapa en allomfattande rädsla i samhället och slå ned på all typ av kritik, säger Nadine Haddad.
Med en islamistisk jihadism som är transnationell är det lätt att argumentera för kontroll över de organisationer som finns.
Inga Brandell, professor i statsvetenskap vid Södertörns Högskola
Lagen följer på en tid av nedslag mot kritiska människorättsorganisationer. Tidigare i år har flera företrädare med stöd i terrorlagstiftning fått tillgångar frysta och förbjudits lämna landet i väntan på rättegång. Flera av dem riskerar livstidsstraff om de döms för brott mot rikets säkerhet. Avgörande är om de kan beslås med att, olagligen ha tagit emot utländsk finansiering.
Enligt Inga Brandell, professor i statsvetenskap vid Södertörns Högskola, går utvecklingen tillbaka redan till innan Mubaraks fall.
– Det har varit en ständig fråga även under Mubaraks tid. Då var alla organisationer tvungna att gå genom socialministeriet. Det har varit en ständigt pågående diskussion om utländsk finansiering av civilsamhällets organisationer får existera, säger hon.
Då, som efter Hosni Mubaraks fall, har argumenten varit desamma, säger hon. Enligt henne är inte Egypten färdigt med sin kamp mot ett kolonialistisk förflutet. Känslan av att vara hotad av imperialistiska krafter är lätt att väcka hos befolkningen, säger hon.
– Med en islamistisk jihadism som är transnationell är det lätt att argumentera för kontroll över de organisationer som finns. Det är klart att det är ett bakslag och en stor svårighet för dem som engagerar sig för ett mer demokratiskt Egypten.
Men enligt Amnesty International går nu regeringen längre än Hosni Mubarak någonsin gjort.
– Den här lagen är mer repressiv och restriktiv än någon Mubarak-lag. Den bestraffar till och med fältstudier som inte harmonierar med regeringens egna planer, säger Nadine Haddad.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr