Den 11 november antogs en lag i Chile som kriminaliserar tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling. President Michelle Bachelet kallade det ”ett avgörande steg i arbetet för att avskaffa tortyr” i landet.
Men de som drabbades av diktatorn Augusto Pinochets handlingar kämpar ännu för upprättelse.
– Det är bra att lagen har antagits och att man kan förhindra tortyr på nationell nivå, vilket är ett krav från FN. Men för oss gör det ingen skillnad, säger Luzmila Ortiz.
De förstörde våra liv. Det är som ett sår som inte kan läka förrän vi vet vad som hänt honom.
Luzmila Ortiz, fru till den försvunna vänsterledaren Jorge Fuentes
Luzmila Ortiz man Jorge Fuentes var ledare för vänsterorganisationen Mir. Under Pinochets militärdiktatur var han en av dem som torterades i tortyrcentret Villa Grimaldi i huvudstaden Santiago.
Sedan försvann han i januari 1976 under den så kallade operation Condor när militärdiktaturerna i Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Paraguay, Peru och Uruguay hjälptes åt att spåra upp, lämna ut och mörda motståndare till regimerna – gerillasoldater, politiska aktivister, fackföreningsmedlemmar, studenter, präster och journalister.
– De förstörde våra liv. Det är som ett sår som inte kan läka förrän vi vet vad som hänt honom. Det är fruktansvärt. Det påverkar både mig och min son, säger Luzmila Ortiz.
Hon vände sig först till åklagare i Chile, men ärendet har avskrivits. Nu har hon gått vidare till Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter, men hon har inte mycket hopp om att det kommer att ge något resultat.
– De juridiska systemen skyddar alltid förövarna. Det allra viktigaste är att avskaffa skyddet för torterarna, säger Luzmila Ortiz.
För att uppnå det krävs insatser på många områden, bland annat måste den institutionella kulturen förändras.
Cath Collins, chef för centrum för övergångsrättvisa vid Diego Portales-universitetet
Cath Collins, chef för centrum för övergångsrättvisa vid Diego Portales-universitetet i Santiago, välkomnar den nya lagen men säger att en lag inte innebär någon garanti för att tortyr inte kommer att förekomma.
– För att uppnå det krävs insatser på många områden, bland annat måste den institutionella kulturen förändras och även den dagliga verksamheten inom de väpnade styrkorna, polisen och bland fängelsevakter, säger hon.
År 1991 konstaterade en sanningskommission i Chile att försoning inte är möjlig om inte sanningen kommer fram i varje enskilt fall för att förhindra att människorättskränkningar upprepas.
Människorättsadvokaten Nelson Caucoto, som företrätt många av diktaturens offer, säger att den nya lagen ger ett bättre skydd för de grundläggande rättigheterna.
– Att betrakta tortyr som ett allvarligt brott och att utdöma straff som står i proportion till brottets allvar är en del av statens skyldighet för att se till att dessa handlingar inte upprepas i framtiden, säger han
Nelson Caucoto påpekar dock att ingen rättegång hölls mot Pinochet i Chile för tortyrbrotten. Enligt officiella siffror dödades 2 920 människor i det politiska våldet under militärdiktaturen, av dessa räknas 1 193 som ”försvunna”.
Enligt uppgifter från nationella kommissionen om politiska fångar torterades fler än 40 000 chilenare under diktaturen. Men Nelson Caucoto säger att organisationer uppger att det snarare kan handla om en halv miljon chilenare.
Leopoldo Montenegro som är en av dem som står bakom en minnesplats som skapats vid ett av juntans tortyrcenter i Santiago, Londres 38, säger att den nya lagen är viktig men att staten inte vidtagit kraftfulla åtgärder för att ta itu med rättvisa, upprättelse och kompensation och för att se till att historien inte upprepar sig.
– Domstolar måste ta sig an ärenden som handlar om tortyr och bestraffa förövare, säger han.
Av 1 373 människor som åtalats för brott som begicks under diktaturen har 344 dömts och 177 avtjänar fängelsestraff medan sex personer har blivit frigivna.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr