– Vi har inte tillgång till marina områden, eftersom de flesta är skyddade eller finns i privata händer. Som ursprungsfolk har vi förlorat tillgången till våra territorier, eftersom besluten numera tas av staten, säger Donald Rojas, som tillhör brunka-folket i Costa Rica.
Donald Rojas är ordförande för Costa Ricas nationella råd för urfolk och kritiken handlar om att brunka- och huetar-folken blivit av med flera traditionella områden på land och hav, efter att de utlysts som skyddade områden.
Dessa marker och hav, som ligger inom det som kallas Costa Ricas exklusiva ekonomiska zon, EEZ, användes tidigare av ursprungsfolk för fiske och för att samla mat.
Flera ledare för olika ursprungsbefolkningar deltog vid det mötet i Cancun, som samlade närmare 6 500 forskare, och företrädare för länder, organisationer och civilsamhället.
Partsmötet i den mexikanska kuststaden Cancun var det 13:e som gäller FN:s konvention om biologisk mångfald och kommer att pågå fram till den 17 december. Ett av de problem som diskuteras är att havsområden i allt högre grad utnyttjas för fiske eller andra kommersiella verksamheter.
Konflikten i Costa Rica är en del av en växande trend där länder utnyttjar sina exklusiva ekonomiska zoner, samtidigt som de har ett krav på sig att utöka sina skyddade havsområden. Ofta är det de lokala befolkningar som drabbas.
Sammanlagt är numera drygt 4 procent av världshaven skyddade, vilket är långt ifrån målsättningen på 10 procent. Samtidigt har FN:s miljöprogram Unep vid mötet i Cancun påpekat att utvecklingen gått framåt de senaste åren.
När det gäller de kuster och marina områden som faller under nationell jurisdiktion är dock målsättningen om att 10 procent ska skyddas redan uppnådd, enligt Unep. Däremot är bara en kvarts procent av världens fria hav skyddade.
Målet om att 10 procent av världens hav ska vara skyddade till år 2020 antogs 2010 av de länder som ingår i FN-konventionen om biologisk mångfald. Ett ökat skydd av världens hav ingår också i de hållbara utvecklingsmål som världens länder kommit överens om att uppfylla till år 2030.
– Det är en stor utmaning, säger Christian Neumann, vid den Norgebaserade organisationen Grid-Arendal, som samarbetar med Unep.
Han säger att det största problemet är den överexploatering som pågår.
– Men det finns en växande förståelse för att det kommer att krävas friska hav om en hållbar utveckling ska kunna uppnås.
Det finns en motsägelsefullhet kring hur länder väljer att exploatera sina exklusiva ekonomiska zoner, samtidigt som de ska arbeta för att skydda haven och respektera kustnära lokalbefolkningars rättigheter.
Ett liknande exempel handlar om utbyggnaden av hamnen i Veracruz i Mexiko. Det är ett projekt som inletts trots att det innebär ett hot mot ett skyddat marint område med korallrev och mangroveträd. Området blev en marin nationalpark 1992.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr