Den italiensk-amerikanska forskaren och feministen Silvia Federici har sedan 1970-talet förfäktat den kontroversiella ståndpunkten att kvinnor som inte yrkesarbetar i konventionell mening borde få lön av staten för det hushållsarbete de utför. Men även på andra sätt har Federici levererat teoretiska brandfacklor. Anna Remmets har närläst ett par av hennes verk.
Lönearbete är ett tveeggat svärd för den feministiska rörelsen. Åtminstone för socialistiska feminister. För liberala feminister (givet att den systemkritik som feminismen förutsätter alls är möjlig inom ramen för en liberal, individualistisk världsåskådning) är frågan mer oproblematisk: att få sälja sitt arbete på den kapitalistiska marknaden till samma pris som en man är inte ett nödvändigt ont utan ett mål i sig.
Men ska den socialistiska feminismen hylla denna ”rätt”? Att se lönearbete som feminismens mål och mening är också, som många feminister som inte tillhör vit medelklass påpekat, att osynliggöra den stora grupp kvinnor som alltid varit tvungna att arbeta utanför hemmet.
Samtidigt går det inte att förespråka att kvinnor inte ska lönearbeta i ett samhälle organiserat enligt den heteromonogama normen, som tillsammans med kapitalismen de facto gör den icke-arbetande kvinnan betydligt mer skyddslös och utlämnad. Vidare är en kvinna som utför obetalt arbete i en heteromonogam relation i patriarkatet knappast mindre exploaterad eller alienerad från sig själv och det arbete hon utför än fabriksarbetaren vid det löpande bandet.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.